Till innehåll på sidan

Demokratiska fri- och rättigheter i Natoförhandlingarna med Turkiet

Skriftlig fråga 2021/22:1757 av Amineh Kakabaveh (-)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-06-20
Överlämnad
2022-06-21
Anmäld
2022-06-22
Svarsdatum
2022-06-29
Sista svarsdatum
2022-06-29
Besvarad
2022-06-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

I skuggan av all publicitet som tillkommit kring Sveriges och Finlands eventuella Natomedlemskap tycks starka förträngningsmekanismer ha trätt i kraft i svenska politiska kretsar och svenska medier när det gäller brotten mot mänskliga och demokratiska rättigheter samt åsidosättandet av en human och korrekt rättsordning i Turkiet. dessa frågor har kommit i skymundan. Ökad uppmärksamhet kring dessa förbrytelser är av nöden och kan inte nedprioriteras för att Sverige och Finland söker medlemskap i Nato. 
På kort tid har en omfattande ökning av antalet arresterade och fängslade journalister rapporterats. Till detta ska läggas att 55 000 oppositionella, till stor del akademiker och medborgare med intellektuella yrken, i dag är fängslade. 5 000 är medlemmar i och folkvalda politiker från oppositionspartiet HDP, det vill säga medlemmar i kommunala, regionala och nationella parlament. De före detta partiledarna Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ är bland HDP:s fängslade politiker. Europadomstolen för mänskliga rättigheter och Istanbuldomstolen har frikänt Demirtaş, men på Erdoğans order sitter Demirtaş sedan snart sex år i fängelse i Turkiet. Sverige har varit tyst om Turkiets brott mot mänskliga rättigheter och yttrandefrihet under förhandlingarna om Natomedlemskap. 
En annan utmanare till Erdoğan är Ekrem İmamoğlu, Istanbuls borgmästare, som är den enda som har en realistisk chans att besegra Erdoğan i nästa års presidentval, och därför har det nu inletts en rättegång mot honom där han hotas av fyra års fängelsestraff. Han anklagas för att ha förolämpat valkommissionen i samband med att denna efter påtryckningar från Erdoğan gick med på att göra om borgmästarvalet i Istanbul 2019. Den turkiska författningsdomstolen har nu inlett ett förfarande om att olagligförklara HDP.
Allt detta kan inte betyda något annat än att Turkiet under president Erdoğans ledning tar ytterligare ett steg mot diktatur. 
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till utrikesminister Ann Linde:
  Vilken roll spelar och i vilken utsträckning betonar Sverige i diskussionerna med Turkiet om Sveriges eventuella Natomedlemskap betydelsen av demokratiska och mänskliga rättigheter samt tillämpandet av en korrekt rättsordning, och kommer Sverige att kräva frivigning av Demirtaş och andra politiska fångar?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1757 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)


Svar på fråga 2021/22:1757 Demokratiska fri- och rättigheter i Natoförhandlingarna med Turkiet och fråga 2021/22:1758 Fängslade journalister och mänskliga rättigheter i förhandlingarna om Natomedlemskap, båda av Amineh Kakabaveh (-)

Amineh Kakabaveh har frågat mig i vilken utsträckning regeringen i diskussionerna med Turkiet om Sveriges eventuella Natomedlemskap betonar betydelsen av demokratiska och mänskliga rättigheter samt tillämpandet av en korrekt rättsordning, och om Sverige kommer att kräva frigivning av Demirtaş och andra politiska fångar. Kakabaveh har också frågat mig om jag och regeringen kommer att kräva frigivning av fängslade journalister, stärka yttrandefriheten i Turkiet samt underlätta framväxten av en fri press.

Regeringen arbetar intensivt tillsammans med Finland och Nato för att bereda väg för ett Natomedlemskap. Detta arbete inbegriper dialog med alla Natos medlemmar, däribland Turkiet. Regeringen har framfört att vi som framtida Natoallierade ser fram emot att stärka samarbetet med Turkiet inom fred och säkerhet samt motverkande av terrorism i alla dess former och manifestationer.

Regeringen kommenterar inte detaljerna i dialogen med Turkiet och partners eftersom vi inte tror att detta främjar den övergripande målsättningen att bli medlem i Nato.

Stockholm den 29 juni 2022

Ann Linde –

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.