Den äldre arbetskraften
Skriftlig fråga 2005/06:598 av Nordlander, Inger (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-12-09
- Inlämnad
- 2005-12-09
- Besvarad
- 2005-12-14
- Svar anmält
- 2005-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 december
Fråga 2005/06:598 av Inger Nordlander (s) till statsrådet Hans Karlsson (s)
Den äldre arbetskraften
Att få fler människor i arbete är kanske den största frågan de närmast kommande decennierna för samhället. Statistik visar att den produktiva arbetskraften i en nära framtid ska försörja alltfler. Färre ska alltså försörja alltfler allt äldre personer.
Samhället har här ett mycket stort ansvar. Som till exempel konsekvenserna av det förändrade pensionssystemet @ att nyanställa äldre för med sig risker för företag som är mer dyrbara än att anställa unga. Detta gäller både offentlig verksamhet och privata företag.
Ändå vet vi att personer i ovan nämnda åldersgrupp är friskare och lever längre än föregående generationer. Dessutom finns det kompetens och kunskap som behövs i arbetslivet.
Nytänkande inom lagstiftningsområdet, arbetstidens förläggning, arbetsgivaravgiften, skattefältet med mera behöver kanske diskuteras i större omfattning när det gäller arbetskraft mellan 55 och 70 år. Det gäller att se dessa som en resurs i stället för som en börda.
Det finns lösningar för denna äldre åldersgrupp för att positivt motivera både arbetsgivare att nyanställa och för att denna grupp arbetstagare ska se bra möjligheter att arbeta vidare på arbetsmarknaden.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att främja dessa åtgärder?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:598 besvarad av
den 14 december
Svar på fråga 2005/06:598 om den äldre arbetskraften
Statsrådet Hans Karlsson
Inger Nordlander har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att främja åtgärder för att anställa fler äldre kvinnor och män på arbetsmarknaden.
Jag vill först lyfta fram att sysselsättningsgraden hos arbetskraften mellan 55 och 64 år är hög i Sverige. År 2004 var den drygt 66 % för kvinnor och drygt 70 % för män. Arbetskraftsdeltagandet för äldre i arbetslivet har ökat under de fem senaste åren, särskilt för personer mellan 60 och 64 år. Ökningen för denna grupp var hela elva procentenheter.
Det allmänna pensionssystemets utformning avser att stimulera äldre att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. I systemet är hela livets inkomster pensionsgrundande, vilket innebär att pensionen blir högre ju längre man arbetar. I det reformerade pensionssystemet kan individen fortsätta att tjäna in pensionsrätt genom fortsatt arbete, även efter pensionering. Den flexibla pensionsåldern samt möjligheten till att delvis ta ut pension från 61 år underlättar för en anställd att successivt trappa ned sin arbetstid. När det gäller tjänstepensionssystemet hanteras detta av arbetsmarknadens parter.
Frågor om arbetstidens längd och förläggning är betydelsefulla för alla arbetstagare, inte minst äldre. Arbetsmarknadens parter har ett särskilt ansvar inom detta område. Undersökningar har visat att många äldre, framför allt kvinnor, kan stanna kvar längre i arbetslivet om de kunde anpassa sina arbetstidsförhållanden på lämpligt sätt. Även staten kan och bör spela en roll genom att tillhandahålla ett regelverk som är väl avvägt ur såväl den enskilde arbetstagarens synpunkt som ur verksamhetssynpunkt, och som arbetsmarknadens parter kan bygga vidare på i kollektivavtal.
Även nivån på arbetsgivaravgifterna gynnar äldre på arbetsmarknaden. Arbetsgivare behöver inte betala arbetsgivaravgifter för anställda som har fyllt 65 år. För dessa anställda betalas i stället en särskild löneskatt på drygt 16 %, liksom en ålderspensionsavgift på drygt 10 %. De obligatoriska sociala kostnaderna för en anställd som har fyllt 65 år är således närmare 6 % lägre än för andra anställda, för vilka arbetsgivaravgiften är på drygt 32 % (för 2006).
Under 2004 tillsatte regeringen den så kallade Pensionsskatteutredningen (dir. 2004:99). Utredaren skulle enligt direktiven utvärdera den skattemässiga behandlingen av tjänstepensioner och privat pensionssparande och särskilt ”den skattemässiga subventionens effekter på sparande och arbetsutbud, framför allt arbetsutbudet bland äldre”. Utredningen ska också se över den särskilda löneskatten på pensionskostnader. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2006.
Regeringen har därutöver vidtagit en rad åtgärder för att underlätta för äldre kvinnor och män att komma tillbaka på arbetsmarknaden. Det särskilda anställningsstödet kan ges för personer över 57 år som i minst tre månader deltagit i aktivitetsgarantin. För personer över 61 år kan anställningsstöd ges under längre period med hänsyn till att äldre kvinnor och män bör slippa rundgång mellan arbetslöshet och program åren före pension. Regeringen har beviljat medel för ett Arbetstorg som riktar sig till äldre arbetslösa och sjukskrivna. Projektet är treårigt. Målsättningen med verksamheten är att utveckla metoder som kan bidra till att äldre ges möjlighet att återvända till arbetsmarknaden.
Vidare erbjuder Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige genom det så kallade Equalprojektet möjligheter för transnationellt samarbete kring diskrimineringsfrågor, där ålder är en diskrimineringsgrund.
Arbetslivsinstitutet i sin tur har byggt upp en omfattande kunskapsbank, som presenteras på institutets hemsida, om äldre i arbetslivet. I banken ryms forskning om attityder, arbetsplatsanpassning, hälsa med mera.
Regeringen har bland annat stöttat två äldreprojekt under 2002 inom ramen för regeringens försöksverksamhet för att minska ohälsan i den offentliga sektorn. I projekten har exempelvis det finska handlingsprogrammet Age management prövats. Denna metod syftar till att tillvarata äldres arbetsförmåga genom ett förändrat ledarskap. Vinnova, som följer och utvärderar försöksverksamheten, ska redovisa sin slutrapport senast i september 2006.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.