Den årliga tidsomställningen

Skriftlig fråga 2020/21:3513 av Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-08-24
Överlämnad
2021-08-25
Anmäld
2021-09-02
Svarsdatum
2021-09-08
Sista svarsdatum
2021-09-08
Besvarad
2021-09-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

År 1980 infördes EU-lagstiftningen om säsongsbaserad tidsomställning, så kallad sommartid. Sedan år 2001 har EU:s sommartid reglerats genom ett direktiv som fastställer att alla medlemsländer är skyldiga att byta till sommartid sista söndagen i mars och sedan tillbaka till normaltid sista söndagen i oktober. Tidsomställningen har under tidens gång kritiserats av såväl medborgare som av politiska partier. Vid en undersökning som genomfördes år 2018 svarade hela 84 procent av européerna att de tyckte att den årliga tidsomställningen skulle slopas. 

År 2018 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att grundligt utvärdera och lägga fram ett förslag om översyn av den nuvarande tidsregleringen, om utvärderingen påvisade ett behov av detta. Kommissionen återkom samma år med förslaget att den årliga tidsomställningen skulle avskaffas. Det fanns en bred samsyn mellan kommissionen och EU-länderna som gjorde gällande att avskaffandet inte fick några negativa konsekvenser för vare sig företagare eller medborgare. Inom Norden har det föreslagits att Sverige, Finland, Norge och Danmark ska tillhöra samma tidszon. Sveriges infrastrukturminister har framhållit att det är viktigt med en bred samsyn mellan partierna i Sveriges riksdag likväl som samordning mellan länderna. När frågan behandlats i Sveriges riksdags trafikutskott har utskottet gjort bedömningen att det är viktigt att eventuella förändringar av normaltiden görs samfällt inom hela EU. 

År 2019 tog så Europaparlamentet beslut om att tidsomställningen inom EU bör upphöra med ikraftträdande i mars månad år 2021. Medlemsländerna tar själva ett nationellt beslut om vilket som ska vara deras normaltid – sommar- eller vintertid. Detta skulle kunna leda till att det blir många olika tidszoner över hela EU. Vi är nu i slutet av sommaren, mars månad år 2021 har med råge passerats, och när utemöblerna börjar ställas in igen för vinterförvaring ställs återigen även våra klockor tillbaka. 

Nordiska rådet har behandlat frågan om årlig tidsomställning genom ett medlemsförslag då avskaffandet av tidsomställningen i EU ännu inte genomförts. 

Jag vill därför fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

Har regeringen fört dialog för att finna samsyn med övriga nordiska länder, och har regeringen och de nordiska länderna i så fall tagit ställning till huruvida sommar- eller vintertid ska anses som Sveriges och Nordens normaltid?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3513 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

I2021/02199 Infrastrukturdepartementet Infrastrukturministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3513 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) Den årliga tidsomställningen

Ann-Christine From Utterstedt har frågat mig om regeringen har fört dialog för att finna samsyn med övriga nordiska länder, och om regeringen och de nordiska länderna i så fall har tagit ställning till huruvida sommar- eller vintertid ska anses som Sveriges och Nordens normaltid.

För att en process kring borttagande av tidsomställningen ska kunna genomföras krävs först och främst att EU:s medlemsländer accepterar ett borttagande av tidsomställningen. Varken nuvarande eller de föregående ordförandeländerna har initierat en sådan process i rådet.

För det fall frågan skulle komma att aktualiseras är det viktigt att det finns en bred förankring och uppslutning i riksdagen innan Sverige tar ställning till att avskaffa tidsomställningar och, om så blir aktuellt, vilken normaltid som ska gälla framöver.

För att inte Norden och resten av Europa ska bli ett lapptäcke av olika tidszoner är det nödvändigt med en ordentlig samordning mellan länderna, vilket i så fall kommer att ta tid. Just nu är vi fortfarande i en pandemi som kräver att rådet och medlemsstaterna främst fokuserar på frågor som för stunden anses vara mer prioriterade.

Stockholm den 8 september 2021

Tomas Eneroth

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.