Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen
Skriftlig fråga 2017/18:681 av Helena Bonnier (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-30
- Överlämnad
- 2018-01-30
- Anmäld
- 2018-01-31
- Svarsdatum
- 2018-02-07
- Sista svarsdatum
- 2018-02-07
- Besvarad
- 2018-02-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Den 14 december förra året gav en majoritet i riksdagen genom ett tillkännagivande uttryck för sin vilja att regeringen ska återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen som en del i arbetet med att minska de långa sjukskrivningarna. Regeringen har tidigare tagit bort den bortre tidsgränsen i strid med samlad expertis och kompetens och förklarat att man inte tänker återinföra den. Efter tillkännagivandet den 14 december står det dock klart att regeringen inte har stöd för denna linje av en majoritet i riksdagen.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Avser ministern och regeringen att respektera riksdagens beslut genom att vidta åtgärder för att återinföra den bortre tidsgränsen?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:681 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
S2018/00677/SF
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:681 av Helena Bonnier (M)
Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen
Helena Bonnier har frågat mig om jag och regeringen avser att respektera riksdagens beslut genom att vidta åtgärder för att återinföra den bortre tidsgränsen.
Den bortre tidsgränsen infördes av alliansregeringen i syfte att minska sjukfrånvaron. Utfallet visar att åtgärden endast hade en marginell effekt på antalet långa sjukfall, utöver det rent statistiska. Under tiden den bortre tidsgränsen verkade steg sjukpenningtalet med 4,8 dagar eller drygt 80 procent. Jag kan konstatera att sedan borttagandet av tidsgränsen har sjukpenningtalet minskat. Försäkringskassan räknar med fortsatt nedgång under de kommande åren. Nedgången gäller också de långa sjukfallen, detta samtidigt som antalet nybeviljade sjukersättningar är på en låg nivå. Jag har därför svårt att se några positiva effekter av den bortre tidsgränsen.
Den bortre tidsgränsen innebar också att människor utförsäkrades från sjukförsäkringen vid 130 000 tillfällen. Den absoluta majoriteten av dem som utförsäkrades återvände till sjukförsäkringen, vissa för att utförsäkras en andra eller en tredje gång. De gick inte till ordinarie jobb på den svenska arbetsmarknaden av det enkla skälet att människor inte slutar vara sjuka bara för att de kastas ut ur sjukförsäkringen. Människor hamnade också i försörjningsstöd eller tog ut tidig ålderspension i samband med utförsäkringen.
Jag ser att vi idag inte längre har stöd i riksdagen för det beslut vi fattade om att ta bort den ineffektiva bortre tidsgränsen. Jag kommer att analysera tillkännagivandet och återkomma till riksdagen i frågan om den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen.
Stockholm den 7 februari 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.