Den framtida belastningen på välfärdssystemet
Skriftlig fråga 2021/22:857 av Johnny Skalin (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-19
- Överlämnad
- 2022-01-20
- Anmäld
- 2022-01-21
- Svarsdatum
- 2022-01-26
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
- Besvarad
- 2022-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Mikael Damberg (S)
Sverige har lägst antal vårdplatser i hela EU. På många håll i landet går både socialtjänsten och äldreomsorgen på knäna. Personal inom vården, skolan och polisen kämpar också varje dag för att upprätthålla välfärden och friheten för våra laglydiga medborgare.
Många tappra välfärdsarbetare får betala ett högt personligt pris i form av obekväma arbetstider, låga löner och dåliga arbetsvillkor. Samtidigt har Sverige för närvarande EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Det innebär att många som kan arbeta inte arbetar. De kommande 40 åren väntas enligt SCB den demografiska försörjningskvoten att med nuvarande politisk inriktning dessutom öka från 0,77 för 2020 till 0,9 för 2021. Det innebär att färre ska försörja allt fler.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Mikael Damberg:
Ser regeringen något sätt att agera politiskt på för att SCB:s prognos om en påtagligt ökad försörjningsbörda för välfärdens finansiering ska kunna motverkas?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:857 besvarad av Finansminister Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2021/22:857 av Johnny Skalin (SD)
Den framtida belastningen på välfärdssystemet
Johnny Skalin har frågat mig om regeringen ser något sätt att agera politiskt för att SCB:s prognos om en påtagligt ökad försörjningsbörda för välfärdens finansiering ska kunna motverkas.
Det är sant att den demografiska försörjningsbördan troligen ökar de kommande decennierna, bland annat eftersom medellivslängden väntas fortsätta öka, vilket i sig är en positiv utveckling. Det är resultatet av en långvarig välfärdspolitik.
För att möta en utveckling där andelen äldre i befolkningen ökar, och för att bidra till välfärdens finansiering, är det viktigt att de som kan arbeta också gör det. Regeringens jobbpolitik har bidragit till att skapa 300 000 nya jobb och halverat etableringstiden för nyanlända. Trots pandemin och det IMF kallar för den värsta nedgången i ekonomin sedan andra världskriget, så är sysselsättningsgraden högre idag än då regeringen tillträde 2014.
Regeringen prioriterar även framöver en politik för att öka sysselsättningen genom att vända på varje sten för att bryta segregationen och utanförskapet, och skapa framtidens jobb genom att driva på klimatomställningen.
Stockholm den 26 januari 2022
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.