den gemensamma värdegrunden
Skriftlig fråga 2000/01:467 av Hjertén, Lars (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Besvarad
- 2000-01-10
- Inlämnad
- 2000-12-15
- Anmäld
- 2001-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 december
Fråga 2000/01:467
av Lars Hjertén (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om den gemensamma värdegrundenDen gemensamma värdegrunden, som gäller för den svenska skolan, bygger på alla människors lika värde. Detta utesluter mobbning. Ingen ska behöva finna sig i att ifrågasättas på grund av religion, kön eller sitt nationella ursprung. Om en skola visar sig ha elever som inte accepterar värdegrunden och som t.ex. hyser rasistiska åsikter, som manifesteras på olika sätt, måste det vara skolans uppgift att förhindra att kamrater och andra på skolan utsätts för mobbning eller känner sig hotade. Om andra medel visar sig verkningslösa återstår till sist möjligheten att avstänga en sådan elev från skolan. En skola som aktivt arbetar med värdegrunden och som har antagit en mobbningsplan måste ändå visa att man tar dessa frågor på allvar.
Aktuella exempel visar nu att en skola och de kommunala beslutsfattarna inte har rätt att avstänga elever som hyser rasistiska åsikter och som deltar i aktiviteter för att sprida sådana åsikter. Mycket tyder på att problemet kommer att öka med antalet ungdomar som är rasister eller nazister.
Vilka åtgärder ämnar skolministern vidta för att enskilda skolor ska motverka och förhindra att dess elever hyser och sprider åsikter som motverkar den gemensamma värdegrunden?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:467 besvarad av
den 9 januari
Svar på fråga 2000/01:467 om den gemensamma värdegrunden
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Lars Hjertén har frågat vilka åtgärder jag ämnar vidta för att enskilda skolor ska motverka och förhindra att dess elever hyser och sprider åsikter som motverkar den gemensamma värdegrunden.
Av skollagen (1985:1100) framgår att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde samt respekt för vår gemensamma miljö. Skollagen skärptes och förtydligades 1998. Alla i skolan ska nu aktivt motverka alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden.
Även av läroplanerna framgår att de grundläggande värdena ska gestaltas och förmedlas. Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen, visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.
Rektorn har det övergripande ansvaret för sin skolas verksamhet och 1998 skärptes ansvaret i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Rektorn har nu ansvar för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling bland elever och anställda.
I många fall saknade skolorna redskap för att arbeta med demokrati- och värdegrundsfrågorna i undervisningen. Därför har jag velat sätta läroplanernas värdegrund i fokus för att bekämpa mobbning, sexuella trakasserier, våld, främlingsfientlighet, rasism och andra former av bristande respekt för människors lika värde. Det värdegrundsprojekt som initierades inom Utbildningsdepartementet 1999 hade i uppdrag att stödja och stimulera det lokala arbetet med att omsätta värdegrunden i praktisk handling genom olika målgruppsanpassade insatser. Regeringen satsar dessutom sammanlagt 12 miljoner kronor de närmaste tre åren på värdegrundscentra. De ska bredda och höja skolans vetenskapliga kunskapsbas och kompetens. Det är Göteborgs universitet och Umeå universitet i samverkan med Ersta/Sköndal högskola som har fått projektmedel för detta och de ska fortsätta att driva utvecklingen framåt inom värdegrundsområdet.
Om en elev ger uttryck för åsikter som medför att ordningen på skolan blir svår att upprätthålla eller att åsiktsyttringarna innebär kränkningar eller trakasserier har rektor en skyldighet att ingripa. Däremot kan en skolledning inte förbjuda elever att ha åsikter eller synpunkter i politiska frågor. Möjligheten till avstängning eller förvisning av elev finns inom kommunens och landstingets gymnasieskolor. Om en elev inte bättrat sig trots rektors försök eller skriftlig varning eller om eleven inverkar skadligt på andra elever eller andra särskilda skäl kan en elev stängas av eller förvisas från sin skola.
Inom grundskolan finns också möjlighet till olika disciplinära åtgärder om en elev uppträder olämpligt. Disciplinära åtgärder för skolpliktiga elever får endast i mindre omfattning avse elevens närvaro. Läraren ska först uppmana eleven att ändra sitt uppförande och därefter kontakta vårdnadshavarna, läraren får även visa ut från en lektion och låta eleven stanna kvar efter skoldagens slut. Om ingen förbättring uppnås ska läraren anmäla till rektor eller överlämna till elevvårdskonferensen eller styrelsen. Elever i grundskolan kan däremot inte avstängas. I undantagsfall kan en elev omflyttas om man anser att det endast i en annan skola finns möjligheter att ge det stöd som eleven behöver.
Skolan ska i första hand hantera svårigheter genom pedagogiska eller uppfostrande insatser, föräldrakontakter och när brott misstänks bör skolan göra en polisanmälan. Jag anser, att de möjligheter som finns att ingripa mot åsiktsyttringar som är brottsliga eller innebär kränkningar eller trakasserier är tillräckliga, men vill betona att jag noga följer utvecklingen inom detta område.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.