Den inre marknadens förutsägbarhet
Skriftlig fråga 2009/10:321 av Axelsson, Christina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-12-10
- Anmäld
- 2009-12-10
- Besvarad
- 2009-12-16
- Svar anmält
- 2009-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 december
Fråga
2009/10:321 Den inre marknadens förutsägbarhet
av Christina Axelsson (s)
till statsminister Fredrik Reinfeldt (m)
En väl fungerande inre marknad bygger på långsiktighet, tillit och förutsägbarhet. Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Svenska Elektrikerförbundet har nyligen av Arbetsdomstolen (AD) blivit dömda att betala 2,5 miljoner i skadestånd och rättegångskostnader med anledning av Lavaldomen. När AD prövade fackens stridsåtgärder interimistiskt för fem år sedan sa man att det var okej. Då är det ytterst märkligt att de fackliga organisationerna nu ska betala skadestånd för att man brutit mot EG-rätten. Ingen kunde rimligen förutse att rättsläget var det som EG-domstolen senare slog fast.
Min fråga till statsministern är:
Vilka initiativ har statsministern tagit för att under det svenska ordförandeskapet stärka den inre marknadens förutsägbarhet när det gäller rättsläget?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:321 besvarad av Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Svar på fråga
2009/10:321 Den inre marknadens förutsägbarhet
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Christina Axelsson har frågat statsministern vilka initiativ han har tagit för att under det svenska ordförandeskapet stärka den inre marknadens förutsägbarhet när det gäller rättsläget. De omständigheter som anges som bakgrund faller inom mitt ansvarsområde och jag besvarar därför frågan.
Först av allt vill jag säga att jag delar uppfattningen att långsiktighet, tillit och förutsägbarhet är viktiga komponenter i en väl fungerande gemensam inre marknad. Inte minst arbetet med tjänstedirektivet syftar till att göra den inre marknadens funktion mer förutsebar genom att direktivet tydligare anger var gränserna går när det gäller hinder för den gränsöverskridande tjänstehandeln. Vid sidan av detta arbete klargörs rättsläget beträffande den inre marknadens funktion successivt genom EU-domstolens rättspraxis. Att klarläggandet av gällande rätt på olika områden sker genom domstolsavgöranden är inget som är unikt för just EU-rätten.
Mer konkret gäller frågan Arbetsdomstolens dom i det så kallade Vaxholmsmålet, där de fackliga organisationer som deltog i stridsåtgärderna mot det lettiska företaget Laval under senhösten 2004 förpliktades att utge allmänt skadestånd till bolaget för brott mot medbestämmandelagen. Efter att EU-domstolen på Arbetsdomstolens begäran i målet kom med sitt förhandsbesked i den så kallade Lavaldomen var det i praktiken enbart just frågan om skadestånd som återstod att ta ställning till. Man kan naturligtvis ha olika åsikter om Arbetsdomstolens överväganden och slutsatser beträffande skadeståndsskyldigheten, men jag varken kan eller bör ge mig in i en sådan diskussion.
Det viktiga nu är enligt min mening att Sverige så snabbt som möjligt får den lagstiftning på plats som regeringen föreslagit i propositionen Åtgärder med anledning av Lavaldomen (prop. 2009/10:48). Den föreslagna regleringen syftar till att komma till rätta med de problem EU-domstolen i Lavaldomen såg med den svenska regleringen av stridsåtgärder i utstationeringssituationer. Om riksdagen antar propositionen kommer det från och med den 1 april 2010 att gälla nya förutsättningar för rätten att vidta stridsåtgärder i situationer som den i Vaxholm. Den svenska lagregleringen om stridsåtgärder kommer då att vara förutsebar för de fackliga organisationerna, de utstationerade arbetstagarna och deras arbetsgivare samtidigt som den är förenlig med EU-rätten.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.