Den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige
Skriftlig fråga 2020/21:320 av Jennie Åfeldt (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-29
- Överlämnad
- 2020-10-30
- Anmäld
- 2020-11-03
- Svarsdatum
- 2020-11-11
- Sista svarsdatum
- 2020-11-11
- Besvarad
- 2020-11-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Sverige hade tidigare den näst högsta narkotikarelaterade dödligheten i EU. Antalet narkotikarelaterade dödsfall i Sverige går sakta ned, men trots det har vi nu störst andel dödsfall i EU. Att vi är allra högst nu beror på att Estland, som tidigare låg högst, kraftigt minskat antalet dödsfall.
Att Sverige nu ligger högst på listan är en konsekvens av de senaste decenniernas förda vänsterliberala politik – en politik som varit fokuserad på fel åtgärder och därför misslyckats kapitalt i kampen mot narkotikan. Situationen inom det narkotikapolitiska området är oroväckande och kräver att vi gör omfattande förändringar.
Överdoser är den vanligaste orsaken till dödsfall och i cirka 8 av 10 fall förekommer opioider. Kön till att få behandling mot opioidberoende är en bidragande orsak till den höga dödligheten i Sverige.
Rätten till hälsa ingår i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. På regeringens webbplats förklaras: Tillgång till sjukvård är en del av rätten till hälsa, men inte den enda delen. Staterna har en skyldighet att också bedriva en politik som förebygger sjukdomar och som därmed leder till bästa uppnåeliga hälsa för alla människor.
Tillgången till vård och behandlingsinsatser varierar i landet. I vissa delar har man långa avstånd. Jämlik vård betyder dock att man ska få insatser var man än bor, men här finns utmaningar. SKR:s roll är att stödja regioner och kommuner, och i deras handlingsplan mot missbruk och beroende från 2018 påpekas att kommuner, landsting och kommuner bör: fortsätta utveckla tillgängligheten till sina verksamheter för råd, stöd och behandling. Det handlar om tillgänglighet ur flera perspektiv, exempelvis efterfrågan och behov, svårnådda målgrupper, närhet, fysiska hinder, öppettider och digitala möjligheter.
Vi kan konstatera att Sverige misslyckas om och om igen när det gäller den narkotikarelaterade dödligheten.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vad tänker ministern göra för att minska den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:320 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:320 av Jennie Åfeldt (SD)
Den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige
Jennie Åfeldt har frågat mig vad jag tänker göra för att minska den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige.
Regeringen driver en folkhälsobaserad narkotikapolitik. Syftet är att begränsa tillgång, förebygga användning av narkotika, erbjuda vård och behandling för missbruk och beroende samt minska skador och dödsfall till följd av narkotikabruk.
Det finns svårigheter att jämföra olika länders statistik avseende narkotikarelaterad dödlighet, bl.a. eftersom sättet att registrera och rapportera skiljer sig åt. I Sverige upptäcks jämförelsevis väldigt många dödsfall till följd av narkotikabruk, medan det är oklart hur stor underrapporteringen är i andra länder. Den narkotikarelaterade dödligheten har minskat i Sverige 2018 och 2017, men den ligger fortfarande på för hög nivå.
Regeringen har de senaste åren vidtagit flertalet åtgärder för att minska antalet dödsfall från narkotika. Regeringen har exempelvis gett Folkhälsmyndigheten i uppdrag att etablera ett varningssystem för att motverka narkotikarelaterade dödsfall. Regeringen har därtill gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning av akutmottagningarnas rutiner för planering av fortsatt vård, behandling och uppföljning vid narkotikarelaterad överdos. Regeringen har också från 2019 tillfört medel till Folkhälsomyndigheten för att möjliggöra en snabbare klassificering av nya psykoaktiva substanser.
Läkemedelsverket och Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för ett ökat tillgängliggörande av naloxonläkemedel i syfte att motverka överdoser. Som ett resultat har förskrivningen av naloxonläkemedel utvecklats. Regeringen lämnade 2016 en proposition till riksdagen om att ändra lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler ändrats för att förbättra tillgången i hela landet till sprututbyten för personer som injicerar droger. Socialstyrelsens uppföljning av lagändringen, som presenterades i december 2019, visar att tillgängligheten till sprututbytesverksamhet har ökat i landet, vilket också kan bidra till en minskad narkotikarelaterad dödlighet. Socialstyrelsen har därutöver på regeringens uppdrag tagit fram ett kunskapsstöd för läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO).
I juni 2020 tillsatte regeringen en särskild utredare för att se över hur insatser för personer med samsjuklighet med missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos kan ske mer samordnat. Psykisk sjukdom är vanligt bland personer med missbruk och beroende, varför denna utredning är en insats som kan bidra till en bättre vård för denna grupp.
Stockholm den 11 november 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.