Den oroande situationen i Israel och Palestina

Skriftlig fråga 2021/22:1884 av Maria Ferm (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-08-23
Överlämnad
2022-08-23
Anmäld
2022-09-05
Svarsdatum
2022-09-07
Sista svarsdatum
2022-09-07
Besvarad
2022-09-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Under det senaste året har utvecklingen i Israel och Palestina varit djupt oroande. Israel har återigen fattat beslut om nya bosättningar, och i höstas fattade Israel plötsligt beslut om att terrorklassa sex palestinska civilsamhälles- och människorättsorganisationer. Detta kritiserades skarpt av till exempel Amnesty och Human Rights Watch och har fördömts av många europeiska länder.

Jag ställde flera frågor till utrikesministern om detta i riksdagen och undrade hur regeringen agerade för att markera mot Israel och följa upp bakgrunden till detta. Även regeringen borde ju vara väldigt oroad över det snabbt minskande demokratiska utrymmet. Jag fick då inte tydliga svar. 

Den senaste tidens våldsupptrappning har medfört betydande civilt lidande och försvårar en redan avlägsen tvåstatslösning. Sveriges regering, EU och världssamfundet måste tydligt markera mot de israeliska attacker som drabbat civila palestinier, däribland barn. Vi ska aldrig vänja oss vid återkommande bombningar av Gaza. De senaste attackerna har lett till ett trettiotal dödsoffer, varav sex barn. Barn som borde få njuta av sitt sommarlov har i stället begravts.

För några dagar sedan stängde israeliska styrkor kontoren för sju palestinska civilsamhällesorganisationer på den ockuperade Västbanken. Tidigt på morgonen den 18 augusti gjorde  israeliska väpnade styrkor en razzia mot Ramallahkontoren i Addameer, al-Haq, Defense for Children International – Palestine (DCIP), Union of Agricultural Work Committees, Bisan Center for Research and Development, Health Work Committees och Union of Palestinian Women's Committees och konfiskerade filer och utrustning. De utfärdade också militära order att stänga dem och svetsade igen deras kontorsdörrar.

I mars i år svarade utrikesministern att Sverige tillsammans med andra givare var i färd med att följa upp beslutet för att få mer information om och analysera grunderna till listningarna. I dagarna skriver The Guardian att källor säger att CIA inte kunnat hitta några bevis för Israels anklagelser mot dessa människorättsorganisationer. Mot bakgrund av ökade bosättningar, minskat demokratiskt utrymme och ökat våld måste Sverige och EU markera mot Israel. I stället planeras det sedan länge frysta associationsrådet att hållas inom kort, trots MR-situationen. Frågan är om Sverige verkligen kommer att ge sitt stöd inom EU till att i detta läge fördjupa de ekonomiska relationerna med Israel.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Hur kommer Sverige att agera för att markera mot Israels handlande?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1884 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

UD2022/ 12214 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1884 av Maria Ferm (MP)
Den oroande situationen i Israel och Palestina

Maria Ferm har frågat mig hur Sverige kommer att agera för att markera mot Israels handlande. Hon refererar i sin fråga till beslut om nya bosättningar under det senaste året, våldsupptrappningen i Gaza samt stängningen av kontor för palestinska civilsamhällesorganisationer i augusti.

Sveriges och EU:s tydliga position är att bosättningspolitiken strider mot folkrätten och underminerar möjligheterna till en framförhandlad tvåstatslösning.

De civila dödsoffren i samband med den senaste eskaleringen i Gaza är djupt beklagliga och det är viktigt att dessa utreds. Israel har en rätt att försvara sig mot terroristattacker och har en rätt att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sig mot hot, men detta måste ske med full respekt för folkrättens regler.

I fråga om stängningen av kontor för palestinska civilsamhälles-organisationer gjorde Sverige och åtta andra EU-länder som stödjer någon av de berörda organisationerna den 19 augusti ett gemensamt uttalande där vi slog fast att de israeliska tillslagen inte var acceptabla. Den 12 juli uttalade samma krets att den information som Israel delgett om grunderna för sitt beslut att terroriststämpla vissa palestinska civilsamhällesorganisationer i oktober 2021 inte gav oss anledning att förändra vårt förhållningssätt till dessa organisationer. Sverige och EU står fullt och fast bakom rätten till yttrande- och föreningsfriheten.

Sverige och EU kommer fortsätta att i dialog med såväl Israel som Palestina framhålla att agerande som strider mot folkrätten, förhöjer konfliktnivån och undergräver möjligheterna till en framförhandlad tvåstatslösning på basis av internationell rätt måste upphöra för att en positiv utveckling ska bli möjlig.

Stockholm den 7 september 2022

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.