Den stigande svenska arbetslösheten
Skriftlig fråga 2020/21:2122 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-09
- Överlämnad
- 2021-03-10
- Anmäld
- 2021-03-11
- Svarsdatum
- 2021-03-17
- Sista svarsdatum
- 2021-03-17
- Besvarad
- 2021-03-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Inför valet 2014 lovade statsminister Stefan Löfven att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Faktum är att detta kom att bli den viktigaste valfrågan för Socialdemokraterna. Det var ett ambitiöst löfte men ett som inte helt oväntat sprack ganska omgående, varför det är förståeligt att regeringen efter över sex år vid makten inte längre talar om vallöftet från 2014.
År 2020 har som bekant varit ett annorlunda år, där hela världen drabbats hårt av rådande pandemi. Sverige valde dock en annan väg än större delen av världen genom att inte vidta några tuffa åtgärder. Den svenska öppenheten skulle gynna svensk ekonomi, och man kommunicerade att den påstådda strategin skulle vara långsiktigt hållbar för samhället. Vi vet i dag att vi som kritiserade förfarandet fick rätt. Regeringens handlingsförlamning har slagit oerhört hårt mot samhället, och konsekvensen av detta har inneburit många sjuka och döda. Sverigebilden har dessutom förvärrats avsevärt till följd av den nonchalanta så kallade strategin, inte minst då vårt land setts som ett parialand – en smittohärd.
Det är inte så förvånande. Studier har tidigare visat hur städer som stängt ned vid behov har gynnats långsiktigt, i sådana tider som de vi lever i idag. Även ekonomin mår nämligen bra av en god folkhälsa.
En amerikansk nationalekonom, tillika tidigare Nobelpristagare i ekonomi, beskrev det svenska tillvägagångsättet som följer: So all Sweden got from its herd immunity strategy was a bunch of dead Swedes. Detta efter att ha sett hur den svenska och den danska ekonomin haft en liknande utveckling, trots att Danmark till skillnad från Sverige vidtagit livräddande restriktioner.
Senare har vi sett hur det bara blivit värre. Enligt Eurostat hade Sverige en arbetslöshet på 6,8 procent i mars 2020, vilket var strax över EU-snittet på 6,5 procent. I januari 2021 hade den svenska arbetslösheten stigit till 8,9 procent, vilket är en bra bit över EU-snittet på 7,3 procent. Det är alltså alldeles uppenbart att regeringens hantering av pandemin inte bara kostat i såväl liv och hälsa utan även ekonomiskt.
Mot bakgrund av ovanstående önskas arbetsmarknadsminister Eva Nordmark svara på följande fråga:
Vad menar ministern är huvudorsaken till att Sverige ur ett europeiskt perspektiv har en så hög arbetslöshet och mot bakgrund av den analysen, vilka åtgärder avser ministern att vidta för att arbetslösheten ska sjunka?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2122 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2020/21:2122 av Markus Wiechel (SD) Den stigande svenska arbetslösheten
Markus Wiechel har frågat mig vad jag menar är huvudorsaken till att Sverige ur ett europeiskt perspektiv har en så hög arbetslöshet och mot bakgrund av den analysen, vilka åtgärder jag avser att vidta för att arbetslösheten ska sjunka.
Utbrottet av covid-19 har lett till en global ekonomisk kris och till att arbetslösheten stigit snabbt under 2020, både i Sverige och i andra länder.
Sverige har högst arbetskraftsdeltagande i EU och arbetskraftsdeltagandet har, till skillnad från i många andra länder, bibehållits på en hög nivå under krisen. Det är ett viktigt skäl till att arbetslösheten i Sverige har ökat i relation till många andra länder. Sverige har alltjämt den högsta sysselsättningsgraden inom EU i åldrarna 20–64 år.
Regeringen har vidtagit kraftfulla åtgärder för att minska konsekvenserna av pandemin. I budgetpropositionen för 2021 tillfördes över 100 miljarder kronor 2021. Tillfälliga åtgärder vidtas för att återstarta ekonomin, samtidigt som långsiktiga reformer ska bidra till att lösa samhällsproblemen. Sammantaget bedöms reformerna medföra att arbetslösheten blir drygt 1,3 procentenheter lägre jämfört med om förslagen inte genomförs. Det motsvarar cirka 75 000 fler jobb.
Satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken uppgår till över 9 miljarder kronor 2021. Förstärkningar i arbetslöshetsförsäkringen under 2020 förlängs till och med 2022. Arbetsförmedlingen förstärks med knappt 1 miljard kronor för att möta den ökade arbetslösheten samt för att säkerställa en ändamålsenlig lokal närvaro och likvärdig service i hela landet. Vidare satsas över 2 miljarder kronor för att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, upphandlade matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb.
Genom stödet för korttidsarbete har hundratusentals löntagare hittills undgått risken att bli av med jobbet och företagen har kunnat behålla viktig arbetskraft. När smittspridningen nu har ökat och utökade restriktioner är nödvändiga kan systemet bidra till att rädda fler jobb som annars riskerat att försvinna. Med anledning av lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, den s.k. pandemilagen, har regeringen nyligen lämnat ett förslag om förstärkt korttidsarbete till riksdagen.
Regeringen har även under 2020 och 2021 satsat på en utbyggnad av kunskapslyftet, med fler utbildningsplatser inom yrkesutbildning på komvux, inom yrkeshögskolan, universitet och högskolor samt folkhögskolan. Kunskapslyftet är en viktig grund för att möta de ökade behoven av utbildning för de som har varslats eller på annat sätt drabbats av det osäkra läget på arbetsmarknaden.
Svensk ekonomi har återhämtat sig starkare än väntat vilket bland annat regeringens åtgärder bidragit till. Arbetslösheten har dämpats och arbetslöshetsprognoser har reviderats ner successivt av såväl regeringen, Konjunkturinstitutet som Arbetsförmedlingen jämfört med tidigare bedömningar.
Arbetslöshetsmålet verkade under den förra mandatperioden som en styråra för regeringens politik. Vi har kunnat gå in i den här krisen med 350 000 fler i arbete jämfört med när regeringen tillträdde 2014, varav 100 000 fler som jobbar i välfärden. Under denna period fördes också en ekonomisk politik som vände underskott i statens budget till stora överskott, vilket lagt grunden till nödvändiga reformer och att Sverige var väl rustat att hantera de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin.
För att minska smittspridningen samt skydda människors liv och hälsa har regeringen sedan pandemins utbrott vidtagit många och långtgående åtgärder. Åtgärder som vidtas baseras på kunskap samt beprövad erfarenhet och rätt åtgärder ska vidtas vid rätt tidpunkt. Regeringen är alltid beredd att fatta beslut om nya åtgärder om så krävs för att minska smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19.
Regeringen följer noggrant utvecklingen på arbetsmarknaden och utvärderar löpande vilka åtgärder som bör sättas in.
Stockholm den 17 mars 2021
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.