Den svenska kreditmarknaden
Skriftlig fråga 2020/21:1101 av Dennis Dioukarev (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-12-17
- Överlämnad
- 2020-12-18
- Sista svarsdatum
- 2021-01-04
- Anmäld
- 2021-01-04
- Svarsdatum
- 2021-01-13
- Besvarad
- 2021-01-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Ungefär samtidigt som pandemin kulminerade i mars månad frös den svenska kreditmarknaden, och företagsobligationsfonder tvingades tillfälligt att stänga för uttag. Orsaken stavades bristfällig likviditet och transparens. Riskerna på obligationsmarknaden hade underskattats, och i förlängningen skulle en dåligt fungerande kreditmarknad även utgöra en risk för den finansiella stabiliteten eftersom företagen i högre grad blir beroende av bankfinansiering – bankfinansiering som redan är företagens huvudsakliga finansieringskälla, i en banksektor som i relation till bnp är bland de största i världen.
Senast kreditmarknaden upplevde utbredda uttagsstopp var i samband med brexit (2016) och finanskrisen (2008). Internationella valutafonden (IMF) har varnat för och påtalat dessa risker och sagt att man vill se reformer för en förbättrad likviditet på kreditmarknaden.
Min fråga till statsrådet Per Bolund är därför följande:
Vilka åtgärder tänker statsrådet och regeringen vidta för att förbättra den svenska företagsobligationsmarknadens funktionssätt och transparens?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1101 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:1101 av Dennis Dioukarev (SD)
Den svenska kreditmarknaden
Dennis Dioukarev har frågat mig om vilka åtgärder som jag som statsråd och regeringen tänker vidta för att förbättra den svenska företagsobligationsmarknadens funktionssätt och transparens.
Åtgärder har redan vidtagits för att dels dämpa de negativa effekterna av covid-19-pandemin på kreditmarknaden, dels förbättra företagsobligationsmarknaden funktionssätt och motståndskraft.
I det akuta skedet av krisen vidtog Riksbanken åtgärder för att mildra effekterna av covid-19-pandemin på företagsobligationsmarknaden
Finansinspektionen har konstaterat att transparensen på den svenska obligationsmarknaden har försämrats sedan nya regler inom EU trädde i kraft 2018. Finansinspektionen tog i höstas initiativ till ett samtal med branschorganisationer och andra myndigheter om vilka åtgärder som kan förbättra marknadens funktionssätt och motståndskraft. Det arbetet har lett fram till att en ny självreglering för redovisning av handel med obligationer kommer börja tillämpas från den 1 juli 2021. Det kommer att leda till ökad transparens bland annat då transaktioner på obligationsmarknaden som huvudregel kommer att redovisas senast samma dag.
Till sist väntas frågan om transparensen på företagsobligationsmarknaden också ingå i den kommande översynen av reglerna inom EU. Det handlar om direktivet om marknader för finansiella instrument. Regeringen kommer att driva på för att det även på EU-nivå ställs högre krav på transparens vid handeln i företagsobligationer.
Stockholm den 13 januari 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.