Den väpnade konflikten om Nagorno-Karabach

Skriftlig fråga 2020/21:991 av Robert Halef (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-12-11
Överlämnad
2020-12-14
Anmäld
2020-12-15
Svarsdatum
2020-12-28
Sista svarsdatum
2020-12-28
Besvarad
2020-12-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Under de senaste månaderna har den pågående väpnade konflikten om området Nagorno-Karabach och dess omgivande städer och byar skördat tusentals liv, och tusentals armenier har med våld fördrivits från sina hem. Armeniska områden har erövrats av Azerbajdzjan med stöd av Turkiet och syriska terrorister som plundrar och förstör. På sociala medier går det att se hur uniformerade azerbajdzjanska soldater slår sönder gravplatser och kyrkor.

Ryssland har förmedlat vapenvila mellan de stridande länderna Armenien och Azerbajdzjan om regionen Nagorno-Karabach. Men vi ser dagligen att kyrkor, kloster, gravplatser och andra kulturhistoriska byggnader förstörs och privat egendom plundras. OSSE och Minskgruppen måste stoppa detta folkrättsbrott mot armenier, deras kultur och deras historia.

Efter Sovjetunionens sönderfall, då flertalet nationer blev fria, har enklaven Nagorno-Karabach varit en självständig region som är bebott av armenier.

Armenien har gjort stora demokratiska framsteg under de senaste åren och har fördjupade partnerskap och samarbetsavtal med Europeiska unionen. Genom det östliga partnerskapet har samarbetet mellan EU och Armenien stärkts under det senaste decenniet. Armenien är ett av tio länder i detta partnerskap och samarbete för ökat välstånd, ökad trygghet och ökad handel.

Konflikten med grannlandet om enklaven Nagorno-Karabach suveränitet och självbestämmande har under åren lett till krig, och situationen har länge varit spänd mellan länderna. Fredssamtal har hållits mellan Armenien och Azerbajdzjan om Nagorno-Karabachs framtida tillhörighet genom den utsedda Minskgruppen och inom ramen för OSSE, men utan något resultat.

Under hösten har Azerbajdzjan planerat och genomfört koordinerade attacker mot områden i regionen Nagorno-Karabach, och Armenien har besvarat de militära attackerna. Att Turkiet öppet gett stöd åt Azerbajdzjan förvärrar situationen och minskar möjligheten till varaktig vapenvila och fred. Det lilla kristna landet Armenien med cirka 3 miljoner invånare omges av tre angränsande muslimska länder: Azerbajdzjan, Turkiet och Iran med cirka 160 miljoner invånare. Landet behöver nu EU:s, OSSE:s och Minskgruppens stöd.

Nästa år kommer OSSE att ledas av Sveriges utrikesminister, och Sverige bör med kraft agera mot den militära aggressionen från diktaturen Azerbajdzjan och Turkiet samt verka för en dialog om en långsiktigt hållbar fred och försoning.

Nagorno-Karabach har varit befolkat och styrt av armenier under de senaste 30 åren och bör själva få avgöra sin egen framtid.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

På vilket sätt kommer ministern att verka via EU och OSSE för att stoppa förstörelsen av kyrkor, kloster, gravplatser och andra armeniska kulturhistoriska byggnader samt plundring av privat egendom?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:991 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Svar på fråga 2020/21:991 av Robert Halef (KD)
Den väpnade konflikten om Nagorno-Karabach

Robert Halef har frågat mig på vilket sätt jag kommer att verka via EU och OSSE för att stoppa förstörelsen av kyrkor, kloster, gravplatser och andra armeniska kulturhistoriska byggnader samt plundring av privat egendom.

Skydd av kulturegendom är mycket angeläget och Sverige deltar i arbetet med en rad Unesco konventioner och deklarationer i flera internationella organ, bland annat i Europeiska kommissionen och Europarådet. Dessa konventioner och deklarationer är viktiga instrument som ställer ett antal krav på att de deltagande staterna ska samverka internationellt i dessa frågor.

Regeringen kommer att fortsätta att verka för internationell samverkan i frågor om skydd av kulturegendom och att de internationella kraven och rekommendationerna och överenskommelserna inom området följs.

Stockholm den 28 december 2020

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.