Det digitala utanförskapet
Skriftlig fråga 2017/18:566 av Lars-Arne Staxäng (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-09
- Överlämnad
- 2018-01-10
- Anmäld
- 2018-01-16
- Svarsdatum
- 2018-01-17
- Sista svarsdatum
- 2018-01-17
- Besvarad
- 2018-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
SVT Nyheter skrev den 9 januari om att ca 400 000 äldre personer i Sverige lever i ett digitalt utanförskap. Detta enligt forskningsprojektet Ung teknik, äldres vardag på Linnéuniversitetet. Enligt forskningen saknar var femte person över 65 år i Sverige teknik för internet och riskerar därmed att gå miste om nyttan av viktiga samhällsfunktioner.
Jag har tidigare skrivit motioner till riksdagen om att få fler medborgare att ta del av det digitala samhället. Tillgång till möjligheter att lära sig använda internet, läsplatta, smart mobil och dator bör vara viktigt. Samtidigt måste staten göra sitt bästa för att man även i framtiden ska kunna sköta kontakter med myndigheter per telefon, post eller besök.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Vilka åtgärder eller initiativ avser statsrådet att vidta för att se över hur det digitala samhället kan tillgängliggöras för fler?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:566 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
N2018/00131/D
Näringsdepartementet
Bostads- och digitaliseringsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:566 av Lars-Arne Staxäng (M)
Det digitala utanförskapet
Lars-Arne Staxäng har frågat mig vilka åtgärder och initiativ jag avser att vidta för att se över hur det digitala samhället kan tillgängliggöras för fler.
Statistiken visar att personer som befinner sig i socioekonomiskt utsatta grupper, de allra äldsta och utrikes födda är mindre digitalt delaktiga och har en lägre digital kompetens än övriga grupper. Statistiska Centralbyråns undersökning om privatpersoners användning av datorer och internet 2016 visar att i ålderskategorin 75–85 år har 62 procent tillgång till internet hemma och 35 procent använder internet i stort sett varje dag. Detta är betydligt färre jämfört med andra ålderskategorier. I åldrarna 65–75 år är många digitalt delaktiga men den digitala kompetensen är relativt låg. Kvinnor är dessutom mindre digitalt delaktiga och har lägre digital kompetens än män i dessa grupper.
Regeringen har antagit strategin För ett hållbart digitaliserat Sverige–en digitaliseringsstrategi (N2017/03643/D). I strategin anges också att Sverige för första gången har ett mål om att alla och hela Sverige ska kunna få bredband. Strategin innehåller fem delmål och ett av dem är att i Sverige ska alla kunna utveckla och använda sin digitala kompetens. Regeringen aviserade i budgetpropositionen 2017/18:1 utg. omr. 22 att åtgärder som leder till att fler kan få den kunskapen och de färdigheter som krävs för att vara digitalt delaktiga och kunna känna tillit till digitaliserade samhällstjänster, ska prioriteras.
I den digitala förnyelsen av det offentliga Sverige ska digitala tjänster vara förstahandsvalet. Det finns i dag 103 servicekontor över landet där besökare kan få stöd i att använda Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassans digitala tjänster och ytterligare tio ska öppnas. På servicekontoren kan medborgarna få information och handledning om hur respektive myndighets e-tjänst fungerar och där kan man få ”hjälp till självhjälp” för respektive myndighets e-tjänst.
Regeringen har gett Kungl. Biblioteket i uppdrag att under 2018–2020 nationellt samordna och finansiera en satsning på de regionala biblioteksverksamheterna som kompetens- och utvecklingsnoder. Satsningen innebär i sin tur att de regionala biblioteksverksamheterna samordnar en utbildning av landets folkbibliotekarier för en digital kunskapshöjning.
Många äldre har en funktionsnedsättning med avtagande hörsel och syn som försvårar förmågan att vara digitalt delaktiga. Regeringen satsar via Post- och telestyrelsen ca 140 miljoner kronor på att öka tillgängligheten till och användbarheten av elektronisk kommunikation och posttjänster till personer med funktionsnedsättningar och speciella behov. För dessa medel finns det redan nu en möjlighet för organisationer att ansöka om bidrag till ett totalt belopp om 10 miljoner kronor hos Post- och telestyrelsen för projekt som har i syfte att personer med speciella behov ska lära sig att använda it och elektroniska tjänster. Med speciella behov avses personer som befinner sig i socioekonomiskt utsatta grupper samt personer som kan ha större inlärningssvårigheter, t.ex. äldre och nyanlända med låg utbildning.
Stockholm den 17 januari 2018
Peter Eriksson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.