Det minskade bidraget till Brottsofferjouren
Skriftlig fråga 2022/23:337 av Sanna Backeskog (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-02-10
- Överlämnad
- 2023-02-13
- Anmäld
- 2023-02-14
- Svarsdatum
- 2023-02-22
- Sista svarsdatum
- 2023-02-22
- Besvarad
- 2023-02-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Sedan 2016 har Brottsofferjouren i Sverige beviljats ungefär 5 miljoner kronor i bidrag från Socialstyrelsen för sitt viktiga arbete gällande stöd till våldsutsatta kvinnor samt människor utsatta för våld i nära relationer. Tusentals våldsutsatta kvinnor, över hela landet, söker årligen stöd hos Brottsofferjouren, och under många år har statsbidragen från Socialstyrelsen legat stabilt, eller höjts. År 2023 sänks dock anslaget med 40 procent – från 5 miljoner till 3 miljoner, vilket såklart får allvarliga konsekvenser för de våldsutsatta.
Detta beslut går stick i stäv med såväl den tidigare socialdemokratiska regeringens bedrivna politik som den nuvarande justitieministerns löften om att ta frågan om mäns våld mot kvinnor på allvar och förflytta fokus från gärningsman till brottsoffer.
Min fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson är därför:
Varför har Brottsofferjourens anslag minskat, och ämnar statsrådet vidta åtgärder för att Brottsofferjouren ska kunna upprätthålla sin viktiga verksamhet för människor utsatta för våld i nära relationer?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:337 besvarad av Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på fråga 2022/23:337 av Sanna Backeskog (S)
Det minskade bidraget till Brottsofferjouren
Sanna Backeskog har frågat sjukvårdsministern varför Brottsofferjourens anslag har minskat, och om statsrådet ämnar vidta åtgärder för att Brottsofferjouren ska kunna upprätthålla sin viktiga verksamhet för människor utsatta för våld i nära relationer.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Socialstyrelsen har prövat och beviljat bidrag till Brottsofferjouren i Sverige, förkortad BOJ, enligt förordningen (2022:257) om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer och vissa andra ideella organisationer inom brottsofferområdet. Socialstyrelsens beslut innefattar ett ställningstagande i ett ärende som rör myndighetsutövning i ett enskilt fall som jag som minister inte får uttala mig om.
Däremot kan jag konstatera att regeringen har anslagit i princip samma nivå för bidrag till kvinno- och tjejjourer och vissa andra ideella organisationer inom brottsofferområdet för åren 2022 och 2023.
Jag vill även framhålla att BOJ utför ett viktigt arbete. För detta arbete kan BOJ söka flera bidrag, t.ex. det bidrag som Brottsoffermyndigheten fördelar enligt förordningen (1994:426) om brottsofferfond. För 2023 uppgick bidraget till BOJ till drygt 11 miljoner kronor.
För att öka intäkterna till brottsofferfonden och därmed stärka dess finansieringsförmåga har skyldigheten att betala avgift till fonden utökats till att omfatta fler brott och avgifterna höjts genom lagändringar som trädde i kraft den 1 februari i år.
Mellan åren 2016 och 2022 beviljades BOJ bidrag enligt förordningen (2011:1062) om statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området m.m. Bidrag enligt den förordningen har bland annat lämnats till ideella organisationer som bedriver frivilligt arbete inom området ”motverka våld mot kvinnor”.
Från och med bidragsåret 2023 lämnas statsbidraget enligt en ny förordning, förordningen (2022:257) om statsbidrag till kvinno- och tjejjourer och vissa andra ideella organisationer inom brottsofferområdet. Socialstyrelsen prövar frågor om bidrag enligt förordningen. Jag avser att hålla mig underrättad om utfallet av den nya förordningen.
Avslutningsvis vill jag betona att såväl brottsofferfrågor som arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck står högt på regeringens dagordning.
Stockholm den 22 februari 2023
Paulina Brandberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.