Det nordiska skatteavtalet

Skriftlig fråga 2009/10:285 av Engström, Marie (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-12-04
Anmäld
2009-12-04
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2009-12-10
Besvarad
2009-12-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 december

Fråga

2009/10:285 Det nordiska skatteavtalet

av Marie Engström (v)

till finansminister Anders Borg (m)

Förra året beslutade riksdagen om ändringar i det nordiska skatteavtalet, ändringarna gäller från den 1 jan 2009. Det har inneburit att många av dem som fått arbetslöshets- eller sjukersättning från ett annat nordiskt land nu har fått en rejäl kvarskatt. Det finns en rad exempel från Värmland där det är vanligt att många arbetar i Norge, men också exempel från andra delar av landet.

Det kan finnas flera orsaker till det inträffade, bland annat krångliga och svåröverskådliga regler samt bristande information. Det inträffade innebär i många fall svåra ekonomiska problem för människor i en redan tuff situation.

Mot bakgrund av det vill jag fråga finansministern:

Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att underlätta för dem som drabbats och därmed minska gränshindren i arbetsmarknadsregionen?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:285 besvarad av Finansminister Anders Borg

den 10 december

Svar på fråga

2009/10:285 Det nordiska skatteavtalet

Finansminister Anders Borg

Marie Engström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska gränshindren inom Norden och för att underlätta för dem som drabbats av kvarskatt på arbetslöshets- och sjukersättning från ett annat nordiskt land.

Den 4 april 2008 undertecknade de nordiska länderna ett protokoll om ändring i det nordiska skatteavtalet. Ändringarna började tillämpas från och med den 1 januari 2009. En av de ändringar som då genomfördes var att man övergick från undantagande (exempt) till avräkning (credit) vid beskattning av bland annat utbetalningar enligt sociallagstiftningen. Detta innebär att sådana inkomster numera får beskattas i både den stat från vilken utbetalningen sker och i den stat där mottagaren har hemvist. För att undvika dubbelbeskattning medger hemviststaten avräkning för den skatt som erlagts i källstaten.

Sverige har inte varit drivande för att få till stånd denna ändring, men jag anser ändå, då andra stater funnit ändringen nödvändig, att den skapar en rimlig ordning. Avräkning (credit) är en internationellt sett vedertagen metod för att undvika dubbelbeskattning och det är även den metod som Sverige valt i sin interna lagstiftning.

Som Marie Engström nämner kan det finnas många orsaker till att personer som uppburit arbetslöshets- eller sjukersättning från ett annat nordiskt land inte erlagt rätt preliminärskatt och därför måste betala kvarskatt. I internationella situationer finns det alltid en risk att berörda personer finner reglerna krångliga eller svåröverskådliga. Inom Norden arbetar därför skatteförvaltningarna intensivt med information till de personer som arbetar och bor i olika länder och det finns flera speciella satsningar på detta område. Exempelvis kan nämnas Nordiska ministerrådets webbaserade informationstjänst Hallo Norden som speciellt vänder sig till personer som ska flytta till, arbeta eller studera i ett annat nordiskt land. Rörande just skattefrågor kan nämnas den Nordiska skatteportalen, som utformats av Nordiska ministerrådet och de nordiska skatteförvaltningarna och som ger den enskilde information om vilka skatteregler som gäller i olika situationer. Specifikt för norsk-svenska frågor finns Grensetjänsten och för dansk-svenska frågor Öresund direkt, som båda kan ge information såväl via sina respektive webbsidor som per telefon och av personal på plats på lokalkontoren. Jag anser att detta informationsarbete är mycket viktigt och jag är övertygad om att det svenska Skatteverket tillsammans med sina nordiska kolleger arbetar på ett betryggande sätt med att tillgodose detta informationsbehov.

Mot denna bakgrund anser jag att det för närvarande inte finns skäl att vidta några särskilda åtgärder med anledning av ändringarna i det nordiska skatteavtalet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.