Det tobakspolitiska målet

Skriftlig fråga 2023/24:720 av Tobias Andersson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-03-12
Överlämnad
2024-03-12
Anmäld
2024-03-14
Svarsdatum
2024-03-20
Sista svarsdatum
2024-03-20
Besvarad
2024-03-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Jakob Forssmed (KD)

 

Sverige behöver ett tobakspolitiskt mål som tar hänsyn till verkligheten. Verkligheten i sammanhanget är att Sverige har Europas lägsta andel rökare. Enligt Folkhälsomyndigheten är under 6 procent av befolkningen rökare – att jämföra med EU-snittet om cirka 25 procent. Men om vi adderar snus till ekvationen blir vår samlade tobakskonsumtion cirka 20 procent av befolkningen och närmare EU-snittet. Men vi väljer i högre grad bort rökning, med stora folkhälsovinster som följd.

De olika riskprofilerna mellan olika tobaks- och nikotinprodukter bör återspeglas i regeringens folkhälsopolitik. Riksdagen har därför vid två tillfällen, 2021 och 2022, uttalat att Sveriges tobakspolitiska mål just bör ta hänsyn till att olika tobaksprodukter har varierande skadegrad. I dag säger målet att all tobakskonsumtion ska minska, vilket i praktiken innebär att vården inte får råda rökare att gå över till exempelvis snusning, en produkt som är erkänt mindre skadlig.

Målet är en nollvision av alla nikotinprodukter. En läkare som råder en inbiten rökare att gå över till snus går således emot det tobakspolitiska målet, trots att det vore bra för patienten. Tobakspolitik bör utgå ifrån att minska dödligheten till följd av konsumtion snarare än en långsökt och verklighetsfrånvänd nollvision.

I stället för att ändra det tobakspolitiska målet, vilket såväl SD som KD förespråkar, valde den förra regeringen att tillsätta utredningar som skulle se över frågan.

Den utredning som tittar på ett reviderat tobakspolitiskt mål ska presenteras senast den 31 mars i år, och givet hur direktiven till den skrevs skulle det inte förvåna mig om den resulterar i en rekommendation om att inte tillmötesgå riksdagens önskemål. Till exempel lade den förra regeringen in skrivningar om att ett nytt tobakspolitiskt mål ska vara i överensstämmelse med våra åtaganden inom FN. Nu anser jag att svensk lagstiftning och folkhälsopolitik bäst stiftas av vår folkvalda riksdag, och att socialdemokratiska bromsklossar inte ska få hindra ett reviderat tobakspolitiskt mål som kan bidra till färre rökare.

Med anledning av ovanstående önskar jag fråga socialminister Jakob Forssmed följande:

 

Avser ministern och regeringen att uppdatera Sveriges tobakspolitiska mål i enlighet med riksdagens och Kristdemokraternas tidigare utryckta vilja?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:720 besvarad av Socialminister Jakob Forssmed (KD)

Svar på fråga 2023/24:720 Det tobakspolitiska målet

till Socialminister Jakob Forssmed (KD)

 

Svar på fråga 2023/24:720 av Tobias Andersson (SD)
Det tobakspolitiska målet

Tobias Andersson har frågat mig om jag och regeringen avser att uppdatera Sveriges tobakspolitiska mål i enlighet med riksdagens och Kristdemokraternas tidigare utryckta vilja.

Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) har bland annat i uppdrag att analysera om en förändring av det övergripande målet för ANDTS-politiken, i enlighet med riksdagens tillkännagivande, står i överensstämmelse med Sveriges åtaganden enligt Världshälsoorganisationens (WHO) ramkonvention om tobakskontroll samt med EU-rätten på tobaksområdet. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2024.

Regeringen har den 30 juni 2023 tagit emot rapporten av uppdraget till Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar.

Jag ser fram emot att ta del av resultaten av de båda uppdragen innan jag tar ställning till vilka åtgärder som är lämpliga att vidta.

Stockholm den 20 mars 2024

 

 

 

Jakob Forssmed

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.