Digital samhällsbyggnadsprocess
Skriftlig fråga 2019/20:2078 av Lars Beckman (M)
Frågan är inlämnad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-08-31
- Överlämnad
- 2020-08-31
- Anmäld
- 2020-09-03
- Svarsdatum
- 2020-09-09
- Sista svarsdatum
- 2020-09-09
- Besvarad
- 2020-09-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Boverket har i en rapport, Enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen (rapport 2020:17), redovisat hur Boverket på uppdrag av regeringen under tre år, mellan 2018 och 2020, särskilt arbetat med att främja utvecklingen för en enhetlig tillämpning av PBL i dess helhet i digital miljö.
Boverket påtalar i rapporten att mer måste göras om målet att Sverige 2025 ska ha en digitalt obruten process som stöd för ett ökat bostadsbyggande ska uppnås. Boverket pekar på juridiska och organisatoriska hinder.
Boverket framför att det finns behov av att skapa bättre förutsättningar för ett digitalt informationsutbyte lokalt såväl som nationellt och för att säkra en enhetlig tillämpning av PBL. För att åstadkomma detta bör regeringen enligt Boverket överväga om inte staten ska utveckla nödvändiga bastjänster för upprättande av lagreglerade beslut som detaljplaner, bygglov etcetera. Boverket poängterar särskilt behovet av en standardiserad lov- och byggprocess.
De stora resurserna för digital transformation inom samhällsbyggnadsområdet satsas inte på nationell utveckling av en digital samhällsbyggnadsprocess utan ligger enligt Boverket i praktiken bundna i en rad olika innovationsprogram. Boverket framför att de konkreta resultaten i form av utveckling av exempelvis en digital samhällsbyggnadsprocess saknas. Boverket menar att det behövs satsning på reell utveckling så att innovationsidéerna som kommer fram omsätts i konkreta uppdrag och regelutveckling.
Handläggningstider för att få fram byggrätt, bygglov och fastighetsbildning är ett mycket stort problem i stora delar av landet. Det innebär att bostäder inte byggs, att företag inte kan utvecklas och att det i slutändan blir dyrare att bo i och använda byggnader. Dessa problem har diskuterats i riksdagen i ett stort antal interpellationsdebatter och har tagits upp i många skriftliga frågor.
Öppna data och en helt digital samhällsbyggnadsprocess behöver införas, inte minst i en omstart av Sverige.
Mot bakgrund av Boverkets rapport ställer jag frågan till statsrådet Per Bolund:
Vad avser statsrådet att göra för att åstadkomma konkreta resultat och undanröja juridiska och organisatoriska hinder för att snabba på införandet av en digital samhällsbyggnadsprocess med tillgång till öppna geodata och fastighetsdata?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:2078 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)
Fi2020/03514/SPN
Finansdepartementet
Finansmarknads- och bostadsministern
biträdande finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:2078 av Lars Beckman (M)
Digital samhällsbyggnadsprocess
Lars Beckman har frågat mig vad jag avser att göra för att åstadkomma konkreta resultat och undanröja juridiska och organisatoriska hinder för att snabba på införandet av en digital samhällsbyggnadsprocess med tillgång till öppna geodata och fastighetsdata.
Både Boverket och Lantmäteriet pekar på att det finns mycket att vinna på en ökad digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen, och vikten av digitala arbetssätt har blivit extra tydlig efter utbrottet av covid-19. Geodata spelar en mycket viktig roll i samhällsbyggnadsprocessen, en roll som blir allt viktigare i takt med att processen digitaliseras. Regeringen har genomfört ett antal åtgärder för att möjligheterna med geodata ska kunna tas tillvara när samhällsbyggnadsprocessen digitaliseras.
Under ett antal år har Boverket och Lantmäteriet bedrivit ett intensivt arbete med att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen. Målet med arbetet är ett säkert, standardiserat och obrutet informationsflöde för en effektivare samhällsbyggnadsprocess. Precis som Lars Beckman säger kommer det att krävas åtgärder för att åstadkomma dels en författningsutveckling för digitala arbetssätt, dels en utvecklad informationsförsörjning för att nå målet.
Boverkets arbete är knutet till författningsutveckling. Arbetet har bl.a. resulterat i föreskrifter för enhetliga digitala detaljplaner, en ny översiktsplanemodell, kartläggning av möjligheten att skapa enhetliga digitala planeringsunderlag, tillgängliggörande av byggregler digitalt, demo för hur byggregler kan tas fram och förvaltas med digitala verktyg m.fl. Lantmäteriet har parallellt med detta lett en omfattande kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter.
Lantmäteriets uppdrag och ansvar är knutet till informationsförsörjningen. Lantmäteriet har fått regeringens uppdrag att etablera en digital infrastruktur för att tillgängliggöra minst två dataset i samhällsbyggnadsprocessen på ett säkert, standardiserat och digitalt sätt. Parallellt med detta har Lantmäteriet på regeringens uppdrag tagit fram en ny geodatastrategi för 2021–2025, som redovisades den 28 augusti i år. I strategin presenterar Geodatarådet vad de anser vara de fyra viktigaste övergripande målen för aktörer inom geodataområdet.
Under 2019 antog EU ett omarbetat direktiv för öppna data, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019 / 1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Det omarbetade direktivet innehåller krav på att s.k. värdefulla datamängder ska tillgängliggöras avgiftsfritt, vara maskinläsbara, åtkomliga via gränssnitt för tillämpningsprogram samt förenliga med villkor för öppna licenser. I samband med att det omarbetade direktivet antogs gav regeringen Lantmäteriet i uppdrag att identifiera vilka datamängder som kan komma i fråga att tillgängliggöra som värdefulla datamängder enligt direktivet samt att analysera och redovisa budgetära konsekvenser av att tillgängliggöra dessa datamängder avgiftsfritt. Vissa data, inklusive geodata, som myndigheter producerar kommer dock med hänsyn till Sveriges säkerhet, informationssäkerhet eller personlig integritet inte att tillgängliggöras som öppna data. I juni i år slutrapporterade Lantmäteriet uppdraget, och rapporten bereds nu inom Regeringskansliet.
Precis som myndigheterna framhåller återstår dock fortfarande mycket arbete för att åstadkomma en digital samhällsbyggnadsprocess, och jag instämmer med Lars Beckman om vikten av att digitaliseringen inte stannar upp. Min avsikt är därför att fortsätta arbetet med att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen under denna mandatperiod.
Stockholm den 9 september 2020
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.