Digitaliseringsministerns strategi för kommunikation i sociala medier
Skriftlig fråga 2017/18:1127 av Sofia Arkelsten (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-03-28
- Överlämnad
- 2018-03-29
- Sista svarsdatum
- 2018-04-04
- Anmäld
- 2018-04-10
- Svarsdatum
- 2018-04-12
- Besvarad
- 2018-04-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Digitaliseringsminister Peter Eriksson finns ännu inte på Twitter. Det finns naturligtvis inga som helst formella krav att ett statsråd eller ens en digitaliseringsminister finns närvarande på sociala medier och deltar i det politiska samtalet genom de digitala kanalerna. Men med anledning av ministerns uppdrag om digitalisering väcker ändå frånvaron i digitala kanaler frågor. Enligt ett Twittermeddelande från en anställd politisk sakkunnig hos ministern så finns det ingen uttalad strategi för ministerns närvaro eller frånvaro i olika medier.
Särskilt udda blir strategilösheten och frånvaron när statsrådet i februari bjöd in ledande internetföretag till ett frukostmöte för att samtala om demokratins utveckling. Detta är bland annat kommunicerat genom ett pressmeddelande som publicerats på regeringen.se.
I inbjudan stod det bland annat följande: Stora delar av samhällsdebatten äger rum på nätet. Många människor läser nyheter och får sin information via nyhetssajter, sociala medieplattformar och digitala söktjänster. Hur säkrar vi ett öppet och demokratiskt samtal i en ny tid?
Ett sätt att säkra det öppna och demokratiska samtalet kan vara att delta i det. Gärna också med en rimlig samtalston.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
På vilket sätt avser statsrådet att inom sitt uppdrag som digitaliseringsminister bidra till demokratins utveckling och säkra ett öppet och demokratiskt samtal i en ny tid?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1127 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Svar på fråga 2017/18:1127 av Sofia Arkelsten (M)
Digitaliseringsministerns strategi för kommunikation i sociala medier
Sofia Arkelsten har frågat mig på vilket sätt jag avser att inom mitt uppdrag som digitaliseringsminister bidra till demokratins utveckling och säkra ett öppet och demokratiskt samtal i en ny tid.
Politikens uppgift är att förbättra samhället, möta samhällsutmaningar, fatta beslut, delta i samhällsdebatten och föra dialog med skilda intressenter. Den som tror att detta arbete måste ske på Twitter, vilket Arkelsten insinuerar i bakgrunden till sin fråga, har allvarligt missförstått politikens uppgift. För att vara effektiv i det politiska arbetet måste man enligt min åsikt prioritera mellan olika arbetsuppgifter. Därför måste man ibland avstå vissa aktiviteter och kommunikationskanaler.
I digitaliseringsstrategin som jag presenterade 2017 pekar regeringen ut värnandet av demokratin i digitala miljöer som ett viktigt område. Digitaliseringen kan bidra till att skapa förutsättningar för ett öppet och inkluderande demokratiskt samhälle med goda möjligheter att uttrycka och sprida åsikter, idéer och information. Samtidigt ökar också möjligheterna att sprida hot, hat, extremistisk propaganda och desinformation.
Arbetet för att värna demokratin i digitala miljöer och säkra ett öppet och demokratiskt samtal pågår också på EU-nivå, där Sverige deltar aktivt. I maj 2016 presenterade EU-kommissionen en uppförandekod om hatpropaganda som bl.a. innebär att plattformarna åtar sig att ta bort olaglig hatpropaganda inom 24 timmar i enlighet med sina användarvillkor. Den senaste mätningen visar att de lever upp till koden i 70 procent av fallen, vilket innebär att det finns utrymme för förbättringar. Kommissionen beslutade också den 1 mars 2018 om en rekommendation som syftar till att ytterligare effektivisera åtgärder mot olagligt innehåll på internet. Rekommendationen riktar sig bl.a. till plattformarna och betonar vikten av att dessa inför system där användare kan anmäla olagligt innehåll för borttagning. Det har också inrättats en högnivågrupp av EU-kommissionen som har en rådgivande funktion i frågor relaterade till spridningen av falska nyheter och desinformation via traditionella och sociala medier samt kring de sociala och politiska konsekvenser det får. Att stävja hat, hot och hets på nätet kräver samverkan mellan det allmänna och plattformarna. Det allmänna har värden att slå vakt om och detta måste göras tillsammans med plattformar på internet som i sin tur måste ta ett ansvar i fråga om självsanerande åtgärder. Dessa åtgärder behöver vara rättssäkra och transparenta. Jag har under en tid fört en dialog med plattformsföretagen om bl.a. detta och det är något jag kommer att fortsätta med.
För att säkra ett öppet och demokratiskt samtal är det också viktigt att alla som vill vågar uttrycka åsikter och inte hindras att delta i det offentliga samtalet på grund av rädsla för hot och hat. Till exempel har ungefär var fjärde journalist och var fjärde förtroendevald varit utsatt för hot, våld eller trakasserier under 2016. Regeringen beslutade i juli 2017 om handlingsplanen Till det fria ordets försvar. Handlingsplanen innehåller åtgärder som avser att minska utsattheten för hot och hat i det offentliga samtalet, bl.a. genom stöd till journalister, förtroendevalda, konstnärer och opinionsbildare, fördjupad kunskap om hur utsatthet för hot och hat utvecklats över tid, och stärkta möjligheter för rättsväsendet att arbeta med dessa frågor.
Stockholm den 12 april 2018
Peter Eriksson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.