Diplomatprogrammets rekryteringsprocess

Skriftlig fråga 2023/24:658 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-02-23
Överlämnad
2024-02-26
Anmäld
2024-02-27
Svarsdatum
2024-03-06
Sista svarsdatum
2024-03-06
Besvarad
2024-03-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

De så kallade diplomatprogrammet är ett traineeprogram som förbereder blivande svenska diplomater för ett arbete i utrikesförvaltningen. Det handlar således om personer som kommer att arbeta i kärnan i den svenska utrikespolitiken, antingen vid Utrikesdepartementet i Stockholm eller vid någon av Sveriges cirka hundra utlandsmyndigheter. Diplomaterna har till uppgift att främja svenska intressen utomlands inom utrikesförvaltningens olika ansvarsområden. De ska i sina roller klara av att analysera utvecklingen i de områden de verkar, företräda vårt land i multilaterala organisationer samt vid behov bistå svenska medborgare som befinner sig utomlands.

En gång per år kan man söka till diplomatprogrammet, och samtliga sökande måste kunna redovisa höga meriter med minst en akademisk examen, mycket goda språkkunskaper i minst tre språk samt ett genuint intresse av utrikes- och inrikespolitik och det svenska samhället. Vid rekryteringen till diplomatprogrammet finns ytterligare ett steg: Den som blir antagen måste godkännas, av en socialdemokrat.

Den nuvarande ledamoten i antagningskommittén, en socialdemokratisk riksdagsledamot kommer att sitta på sin plats fram tills mandatet går ut 2025. När hans mandat går ut kommer Socialdemokraterna att ha kontrollerat urvalet till diplomatprogrammet i 22 år i följd. Mot bakgrund av att varje rekrytering kan påverka svensk utrikespolitik i minst 30 år framöver, är det lätt att förstå vad detta har lett till. Vi ser en överrepresentation av individer med en politisk hemvist åt vänster i svensk politik bland UD-chefer och ambassadörer, och det lär inte vara en slump.

Utrikesdepartementet är som bekant regeringens mest politiska departement då dess uppgift främst handlar om att producera åsikter snarare än faktiska lagförslag. Det finns således goda skäl för regeringen att se över nuvarande process så att det inte fortsatt blir Socialdemokraterna som sitter på antagningsmakten för blivande diplomater utan neutrala bedömare.

Mot bakgrund av ovanstående önskas utrikesminister Tobias Billström svara på följande fråga:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder i syfte att säkerställa en rättvis och neutral rekryteringsprocess till diplomatprogrammet?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:658 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)

Svar på fråga 2023/24:658 Diplomatprogrammets rekryteringsprocess

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

Svar på fråga 2023/24:658 av Markus Wiechel (SD)
Diplomatprogrammets rekryteringsprocess

Markus Wiechel har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder i syfte att säkerställa en rättvis och neutral rekryteringsprocess till diplomatprogrammet.

Utrikesförvaltningens antagningsnämnd har till uppgift att pröva om den som sökt anställning som handläggare inom utrikesförvaltningen som förenas med skyldighet att tjänstgöra inom utrikesrepresentationen, är lämplig för tjänstgöring utomlands. Vid sin prövning ska nämnden ta hänsyn till de sökandes kunskaper och erfarenhet samt lämplighet för allmän tjänstgöring i utrikesförvaltningen.

Regeringen utser nämndens ordförande bland utrikesförvaltningens tjänstemän. Övriga ledamöter utses av chefen för utrikesdepartementet. Två av dessa utses efter förslag av personalorganisationerna vid utrikesdepartementet. I övrigt ska riksdagen, statsförvaltningen, arbetsmarknadens organisationer, näringslivet och utbildningsväsendet vara företrädda bland nämndens ledamöter. Riksdagens sammansättning påverkar vilken riksdagsledamot som utses att ingå i nämnden och partitillhörigheten hos den ledamoten har varierat genom åren. Antagningsnämndens beslutsfattande regleras i förordningen för nämndens arbete (1991:360).

Stockholm den 6 mars 2024

 

Tobias Billström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.