Diskriminering av synskadade

Skriftlig fråga 2009/10:916 av Olsson, LiseLotte (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-06-18
Anmäld
2010-06-21
Besvarad
2010-06-23
Svar anmält
2010-06-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 juni

Fråga

2009/10:916 Diskriminering av synskadade

av LiseLotte Olsson (v)

till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)

Den 17 februari meddelade arbetsdomstolen, AD, i en dom att Försäkringskassan inte utsatt Marie-Louise Jungelin för diskriminering när man nekat henne anställning på grund av hennes synnedsättning. AD anser att det inte är skäligt att Försäkringskassan skulle vidta de stöd- och anpassningsåtgärder som hade behövts för att erbjuda Marie-Louise den tjänst som hon var kvalificerad för.

Domen är bland annat ett resultat av att skrivningen om skälig anpassning i diskrimineringslagen öppnar för en alltför vid tolkning och av att vi fortfarande i Sverige inte har lagstiftning mot diskriminering på grund av otillgänglighet. Detta gör att denna prejudicerande dom i AD får förödande konsekvenser för liknande fall i framtiden.

Formuleringen skälig anpassning, visar sig alltså vara kontraproduktiv. Om en så stor och tongivande myndighet som Försäkringskassan, som ju också har sektorsansvar för att förverkliga de handikappolitiska målen, kan komma undan med att inte helt behöva bevisa att föreslagna och rimliga åtgärder inte är skäliga, då kan ju vilken arbetsgivare som helst komma undan med detta.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att komma till rätta med här beskrivna diskriminerande konsekvenser, så att även personer med funktionsnedsättning kan delta på jämlika villkor såväl i arbetslivet som i övriga samhället?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:916 besvarad av Statsrådet Maria Larsson

den 23 juni

Svar på fråga

2009/10:916 Diskriminering av synskadade

Statsrådet Maria Larsson

LiseLotte Olsson har frågat socialförsäkringsministern vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att komma till rätta med beskrivna diskriminerande konsekvenser, så att även personer med funktionsnedsättning kan delta på jämlika villkor i arbetslivet som i övriga samhället.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Statsråden är förhindrade att kommentera enskilda fall av myndighetsutövning och kan därför inte kommentera innehållet i den dom som frågeställaren hänvisar till.

Målen för den nationella funktionshinderpolitiken är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, ett samhälle som utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare löper till slutet av 2010. Arbetet med handlingsplanen har följts upp och regeringen ska nu utforma en strategi för funktionshinderpolitiken som sträcker sig fem år framåt med start 2011. De övergripande politiska mål som presenterades i den nationella handlingsplanen ligger fast. Utgångspunkten för den kommande strategin är att arbetet för att uppnå de övergripande funktionshinderpolitiska målen ska bli mer effektivt och målmedvetet med bred samverkan och tydliga roller i genomförandet.

Regeringens inriktningsmål för funktionshinderpolitiken på arbetsmarknadsområdet är att sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. För att arbetsgivare i större utsträckning än tidigare ska anställa personer med stora stödbehov har regeringen höjt det högsta beloppet för stöd till arbetshjälpmedel. Regeringen har av samma anledning höjt stödet för personligt biträde både för anställda och för egenföretagare.

Som ett led i det fortsatta arbetet att sänka trösklarna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga presenterade jag och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin nyligen ett viljeinriktningsdokument – Arbete för alla – där vi presenterade en handlingsplan innehållande ett flertal ytterligare insatser på området.

Frågeställaren nämner frågan om otillgänglighet som diskrimineringsgrund. Regeringen har nyligen beslutat om att remittera departementspromemorian (Ds 2010:2) Bortom fagert tal – om bristande tillgänglighet som diskriminering. I promemorian föreslås att bristande tillgänglighet ska ses som en form av diskriminering och att förbudet föreslås gälla för diskrimineringslagens alla samhällsområden.

I samband med remitteringen av förslaget får även Statskontoret i uppdrag att analysera de samhällsekonomiska effekterna av förslaget, vilket bland annat innefattar att belysa de kostnader som kan uppstå för privata och offentliga aktörer.

Regeringen kommer att noga följa utvecklingen på området.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.