Djurfria forskningsmetoder
Skriftlig fråga 2021/22:987 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-02-02
- Överlämnad
- 2022-02-02
- Anmäld
- 2022-02-03
- Svarsdatum
- 2022-02-09
- Sista svarsdatum
- 2022-02-09
- Besvarad
- 2022-02-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
År 2010 antog Europaparlamentet det så kallade djurförsöksdirektivet (2010/63/EU). Syftet med direktivet är att de försök som i dag görs på levande djur i antingen vetenskapliga eller utbildningsmässiga sammanhang ska ersättas med djurfria metoder, där det är vetenskapligt möjligt.
Nederländerna har redan antagit en strategi för detta som innebär att de fram till 2025 ska ha fasat ut många av djurförsöken samt ha antagit olika handlingsplaner för att minska djurförsök inom bland annat grundforskning. Nederländernas initiativ är mycket intressant ur flera aspekter såsom etik, effektivitet och ekonomi. Det är också högst rimligt eftersom det i dag finns alternativa sätt för att utveckla läkemedel som är mer effektiva och som dessutom kan korta processerna för framtagande av desamma. Det kan vara via studier på levande celler, i provrör eller genom beräkningsmodeller i datorn. Det innebär att fler sjuka får hjälp snabbare och till en avsevärt lägre kostnad för läkemedelsutveckling.
I september förra året uppmanade EU-parlamentet kommissionen att utarbeta en övergripande handlingsplan för att fasa ut användningen av djur i djurförsök. Handlingsplanen ska innehålla milstolpar och mål för att snabba på att ersätta djurförsök med andra metoder som svarar bättre mot hur människor fungerar.
Moderaterna anser att satsningar på så kallad djurfri forskning är viktiga och av central betydelse. Dels för att metoden förkortar djurs lidande, dels för att den ger snabbare tillgång för människa och djur till såväl nya läkemedel som medicinsk teknik. Djurfri forskning är dessutom ett svenskt styrkeområde. Det är också skäl till att vi satsade extra resurser i vårt svar på nu gällande forskningsproposition. Vi menar att det är hög tid att Sverige agerar. Vi behöver såväl en strategi för utfasningen som mer forskning om djurförsöksfria metoder.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att stimulera och öka användningen av djurfria försöksmetoder där det är vetenskapligt möjligt?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:987 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2021/22:987 av Betty Malmberg (M)
Djurfria forskningsmetoder
Betty Malmberg har frågat mig om vilka åtgärder jag kommer att vidta för att stimulera och öka användningen av djurfria försöksmetoder där det är vetenskapligt möjligt.
Sverige är ett föregångsland när det gäller djurskydd och det är regeringens ambition att Sverige ska fortsätta att vara det. När det gäller användning av försöksdjur är grundförutsättningen att djur får användas bara om syftet med försöket inte kan uppnås utan användning av djur, att så få djur som möjligt används och att djuren inte utsätts för större lidande än vad som är absolut nödvändigt, enligt den s.k. 3R-principen, från engelskans replace, reduce och refine. Jag ser det som angeläget att fler alternativa metoder till djurförsök utvecklas.
3R-principen är väl etablerad i Sverige och vid Jordbruksverket finns ett kompetenscentrum för 3R-frågor som har byggts upp i samverkan med företrädare för forskarsamhället, industrin och djurskyddsorganisationer. Sveriges 3R-center arbetar med att bistå forskningsfinansiärer och långsiktigt verka för att större vikt ska läggas på 3R-aspekter i forskningsansökningar. 3R-centret bidrar till att stärka djurskyddet för försöksdjuren genom att främja och samordna arbetet med alternativ till djurförsök. 3R-centret har också fått i uppdrag av Sveriges nationella kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål att ta fram en strategi för hur djurförsöken ska kunna fasas ut på sikt. Jordbruksverket har tillförts 15 miljoner kronor per år 2021–2023 för arbete inom Jordbruksverkets kompetenscentrum för 3R-frågor i enlighet med budgetpropositionen för 2021.
Vetenskapsrådet finansierar årligen forskning om och utveckling av alternativa metoder till djurförsök. För 2022 ska 17 miljoner kronor användas för detta ändamål och utlysningar ska ske i samråd med Jordbruksverket. Finansieringen inkluderar även öronmärkta medel till svenska laboratoriers medverkan i projekt om utvärdering av alternativa metoder på EU-nivå.
Vidare avsätter forskningsrådet Formas totalt 18 miljoner kronor per år för forskning om djurskydd och djurskyddsfrämjande åtgärder. Syftet är att bidra till ökad kunskap och användning av kunskap baserad på forskning i djurskydds- och djurvälfärdsrelaterade frågor.
Genom dessa satsningar arbetar Sverige med fortsatt utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Detta är ett viktigt steg för att ersätta alla försök på levande djur, i vetenskapliga syften och i undervisningssyfte, så snart det är vetenskapligt möjligt att göra det.
Stockholm den 9 februari 2022
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.