Dödsdatum

Skriftlig fråga 2013/14:455 av Eneroth, Tomas (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-02-27
Anmäld
2014-02-27
Besvarad
2014-03-05
Svar anmält
2014-03-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 februari

Fråga

2013/14:455 Dödsdatum

av Tomas Eneroth (S)

till socialminister Göran Hägglund (KD)

Sedan den nya sjukförsäkringen drevs igenom av regeringen har över 75 000 personer utförsäkrats. Svårt sjuka har fått besked om att de inte längre har rätt att uppbära sjukpenning och har hänvisats till Arbetsförmedlingen i stället. De hårdare reglerna har kritiserats hårt, men trots kritiken har regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, bibehållit regelverket som garanterar fortsatta utförsäkringar. De fall som rapporteras i medierna förklaras oftast som enskilda fall, varvid utförsäkringarna kan fortgå.

Vid några av de medialt uppmärksammade fallen har det förekommit uppgifter om att Försäkringskassan frågar svårt sjuka personer om de kan uppge beräknat dödsdatum. Av förklarliga skäl reagerar såväl den sjukskrivne som omgivningen mycket starkt på detta. Bakgrunden till att frågan ställs är sannolikt de medicinska riktlinjer som Socialstyrelsen utfärdat på regeringens direktiv och som innehåller definitioner av vad som kan anses vara svårt sjuk. Ett av kriterierna som anges är bland annat om man antas avlida inom fem år.

Min fråga till socialministern är:

Tycker ministern att det är bra att beräknat dödsdatum finns med som kriterium vid arbetsförmågeprövning inom sjukförsäkringen?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:455 besvarad av Statsrådet Ulf Kristersson

den 5 mars

Svar på fråga

2013/14:455 Dödsdatum

Statsrådet Ulf Kristersson

Thomas Eneroth har frågat socialministern om han tycker det är bra att beräknat dödsdatum finns med som kriterier vid arbetsförmågeprövning inom sjukförsäkringen.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

En av de viktigaste frågor som den regering som tillträdde 2006 hade att hantera var det stora utanförskapet i form av långtidssjukskrivning. Drygt 550 000 personer hade då en förtidspension.

För att komma till rätta med detta problem har sjukskrivningsprocessen gjorts mer aktiv. Dessutom har en tidsgräns införts för hur länge ett sjukfall kan pågå. Denna tidsgräns gäller dock inte vid allvarliga sjukdomar.

Jag tycker att dessa reformer var nödvändiga och riktiga. Jag tycker också att det är riktigt att det ska finnas ett mer omfattande skydd för allvarligt sjuka.

Det kan givetvis vara svårt att bedöma vad som ska avses med allvarlig sjukdom. Försäkringskassan har därför fått stöd av Socialstyrelsen, som har tillgång till landets främsta medicinska expertis, att ta fram de kriterier som bör användas vid en sådan bedömning.

Socialstyrelsen anser att det bör röra sig om sjukdomar med viss varaktighet eller skador som trots adekvat behandling medfört omfattande funktionsnedsättning. Även så kallade progredierande sjukdomar med sannolik risk för omfattande funktionsnedsättning bör betecknas som allvarliga.

Till de allvarliga sjukdomarna och skadorna hör även, enligt Socialstyrelsen, de som fordrar en lång och krävande behandling. Liksom de sjukdomar och skador där det finns en betydande risk för att den sjuke kan komma att avlida inom fem år.

Dessa kriterier kan alltid behöva diskuteras., men det bör då i första hand ske med den medicinska professionen.

Slutligen bör det erinras om att Försäkringskassan ofta behöver få information om en sjukdoms karaktär och prognos. Detta gäller t.ex. vid beslut om förtidspension.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.