Doktorander

Skriftlig fråga 2021/22:402 av Fredrik Christensson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-12-01
Överlämnad
2021-12-01
Anmäld
2021-12-02
Besvarad
2021-12-08
Sista svarsdatum
2021-12-08
Svarsdatum
2021-12-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Regeringen har uttalat att antalet doktorander som stannar kvar efter avslutad tjänst bör öka. I den forskningspolitiska propositionen skrevs bland annat följande: Universitetskanslersämbetets uppföljningar visar att det sjunkande antalet svenska doktorander till stor del har kompenserats av att antalet utländska doktorander har ökat. Många av dessa har dock inte stannat kvar i Sverige. Över 60 procent av de utländska doktorander som examinerades i perioden 1998–2002 hade lämnat Sverige fem år efter examen (Universitetskanslersämbetet 2019). Regeringen anser att andelen utländska doktorander som stannar i Sverige bör öka. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att både rekrytera och behålla den kompetens denna grupp besitter. Under hösten har samtidigt Sveriges universitetslärare och forskare (SULF), Sveriges förenade studentkårer – Doktorandkommittén (SFSDK) och facket ST varnat för att de nya försörjningskraven kommer att leda till sämre möjlighet att attrahera och behålla doktorander och forskare.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:

 

Vilka initiativ avser statsrådet och regeringen att ta för att leva upp till ambitionen i forskningspolitiska propositionen om att fler doktorander ska stanna i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:402 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

U2021/ 04687 Utbildningsdepartementet Utbildningsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:402 av Fredrik Christensson (C) Doktorander

Fredrik Christensson har frågat mig vilka initiativ jag och regeringen avser att ta för att leva upp till ambitionen i forskningspolitiska propositionen om att fler doktorander ska stanna i Sverige.

I den forskningspolitiska propositionen (Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige, prop. 2020/21:60) uttryckte regeringen att andelen utländska doktorander bör öka.

Regeringen arbetar aktivt med att se till att förutsättningarna för att högkvalificerad kompetens attraheras till och stannar i Sverige ska vara goda. Det gäller inte minst doktoranderna. Därför lämnade regeringen 2019 propositionen Nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning (prop. 2019/20:9). Regeländringarna gör att forskare som har avslutat sin forskning och studenter som har avslutat sina högskolestudier i Sverige har möjlighet att under ett år stanna kvar här för att söka arbete eller undersöka möjligheterna att bedriva näringsverksamhet. Det gör det lättare för nyexaminerade doktorer att stanna i Sverige efter avslutade studier. Detta gäller sedan 1 januari 2020.

Som Fredrik Christensson nämner gjordes det i juli i år en ändring i den svenska migrationslagstiftningen. Ändringen görs mot bakgrund av det arbete som skett inom ramen för den breda parlamentariska Migrationskommittén och medför bland annat att tidsbegränsade uppehållstillstånd blir huvudregel och att nya krav, däribland ett krav på försörjning, ställs på alla som ansöker om permanent uppehållstillstånd i Sverige. Detta nya regelverk är generellt, dvs. uppställer samma krav för permanent uppehållstillstånd för studerande som för t.ex. arbetskraftsinvandrare och skyddsbehövande. Det är viktigt att betona att för den som inte uppfyller de särskilda kraven för permanent uppehållstillstånd, finns det fortsatt en möjlighet att beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd, om förutsättningarna för ett sådant uppehållstillstånd är uppfyllda. Det finns även en möjlighet att göra undantag från försörjningskravet om det finns särskilda skäl.

Villkoren för dem som studerar och arbetar i högskolesektorn är en viktig fråga för regeringen. För att en forskarkarriär i Sverige ska betraktas som attraktiv är goda studie- och arbetsvillkor en förutsättning. Regeringen inledde under 2017–2018 en reform som syftar till att skapa tydligare och mer förutsägbara karriärvägar för doktorander och unga forskare. Detta reformarbete fortgår och regeringen har efter den forskningspolitiska propositionen vidtagit flera åtgärder för att öka takten i reformarbetet. Bland annat har regeringen initierat en utvecklad styrning av lärosätenas arbete på området samt gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att följa upp lärosätenas arbete med karriärvägar, meriteringssystem och staplingar av visstidsanställningar.

Regeringen fortsätter arbetet med att skapa förutsättningar för lärosätena att både rekrytera och behålla den kompetens som utländska doktorander besitter. Det är viktigt att Sverige har en stark attraktions- och konkurrenskraft som kunskapsnation och destinationsland för utländska forskare, studerande och andra högkvalificerade personer.

Stockholm den 8 december 2021

Anna Ekström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.