E18 i infrastrukturpropositionen
Skriftlig fråga 2020/21:2664 av Pål Jonson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-27
- Överlämnad
- 2021-04-27
- Anmäld
- 2021-04-28
- Svarsdatum
- 2021-05-05
- Sista svarsdatum
- 2021-05-05
- Besvarad
- 2021-05-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Vägnätet utgör grunden för Sveriges infrastruktur. 90 procent av alla människor som reser gör det på hjul och på en väg. Men underhållet av vägnätet är kraftigt eftersatt, enligt Trafikverket. Myndigheten varnar därför för att politiken riskerar att bygga upp en underhållsskuld på vägnätet på samma sätt som politiken i decennier gjort på järnvägen. På vissa sträckor är underhållet av vägnätet till och med så dåligt att det skapar betydande trafikfaror. Trafikverket har därför av trafiksäkerhetsskäl tvingats sänka hastigheten på många sträckor.
En sträcka som är hårt drabbad av trafikolyckor är E18 på den åtta mil långa sträckan från Valnäs till Töcksfors i Värmland. I ett antal av fallen har det handlat om frontalkollisioner i samband med möten eller omkörningar. Det saknas nämligen mötesfiler på denna del av Europavägen. Detta är den enda sträckan utmed det 56 mil långa stråket mellan Stockholm och Oslo på E18 som inte är mötesseparerad.
Trafiken på E18 har över tid också ökat som en konsekvens av att Norge byggt ut och förbättrat E18 från den norska riksgränsen till Osloområdet. Under pandemin har dock givetvis trafiken minskat på grund av den stängda gränsen mellan Sverige och Norge.
Det är från ett svenskt perspektiv naturligtvis utmärkt att Norge investerar i vägnät mot den svenska riksgränsen. Fler trafikanter väljer också att använda E18 i trafikflödet mellan Sverige och Norge. Men att Sverige inte har gjort samma sak från Riksgränsen till Valnäs har skapat både norsk frustration och en sämre trafiksäkerhet utmed sträckan.
E18 utgör ett av många exempel där Sverige och Norge tenderat att gå i otakt på grund av bristande koordinering på infrastrukturområdet. Enligt Trafikverket utgör bristande koordinering och samarbete mellan svenska och norska trafikmyndigheter ett stort problem för vidareutvecklingen av den gränsöverskridande infrastrukturen mellan Sverige och Norge.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Kommer ministern och regeringen att föreslå några åtgärder i infrastrukturpropositionen som skapar förutsättningar för att förbättra trafiksäkerheten utmed E18 från Valnäs till Töcksfors?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2664 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på fråga 2020/21:2664 av Pål Jonson (M)
E18 i infrastrukturpropositionen
Pål Jonson har frågat mig om jag och regeringen kommer att föreslå några åtgärder i infrastrukturpropositionen som skapar förutsättningar för att förbättra trafiksäkerheten utmed E18 från Valnäs till Töcksfors.
Sverige är världsledande inom trafiksäkerhetsarbetet med högt ställda mål och Nollvisionen om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Regeringen beslutade i februari 2020 om etappmålet för trafiksäkerhet som b.la. innebär att antalet omkomna till följd av trafikolyckor inom vägtrafiken ska halveras till år 2030.
Regeringen beslutade 2018 om en nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 och genomförde då en rekordstor satsning på vägunderhåll. Totalt satsas 164 miljarder kronor. Regeringen har utöver den nationella planen även under perioden 2016–2022 beslutat om ett flertal extra, riktade satsningar på bland annat underhåll av vägar i landsbygd omfattande totalt 700 miljoner kronor samt utökat bidrag för drift av enskild väg med totalt 420 miljoner kronor. Efter många år av underinvesteringar genomför regeringen nu satsningar som skapar förutsättningar för en hög nivå på standard på hela det statliga vägnätet. Satsningarna bidrar till tillgänglighet och även till ökad sysselsättning.
Regeringen lämnade den 16 april propositionen Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) till riksdagen. I den propositionen föreslår regeringen ekonomiska ramar för nästa planperiod 2022–2033 på 799 miljarder kronor – en ökning på 176,5 miljarder kronor jämfört med perioden 2018–2029. Tillkommande medel såsom banavgifter och trängselavgifter beräknas uppgå till 77 miljarder kronor, vilket sammantaget ger en ram på 876 miljarder kronor, varav 197 miljarder kronor avsätts till vägunderhåll.
Propositionen innebär den största ekonomiska ramen för infrastruktur någonsin, både för att ta hand om och utveckla befintlig infrastruktur, men också för att genomföra nya investeringar i hela landet. Efter riksdagsbeslut om ekonomiska ramar för infrastrukturåtgärder fortsätter arbetet med den så kallade åtgärdsplaneringen. Den innebär att de åtgärder som bör prioriteras in i den nationella planen identifieras. Beslut om en ny nationell plan planeras till 2022.
Stockholm den 5 maj 2021
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.