Effektivitet och kvalitet i klimatpolitiken
Skriftlig fråga 2017/18:1126 av Sofia Arkelsten (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-03-28
- Överlämnad
- 2018-03-29
- Sista svarsdatum
- 2018-04-04
- Anmäld
- 2018-04-10
- Svarsdatum
- 2018-04-11
- Besvarad
- 2018-04-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Inom bistånds- och utvecklingspolitiken diskuteras ofta effektivitet och kvalitet. Det handlar om att med begränsade resurser arbeta för att nå de utsatta målen och göra så stor skillnad som möjligt även om situationer kan vara komplexa, ta lång tid och vara politiskt besvärliga. I klimatpolitiken diskuteras detta inte alls på samma sätt.
I Sverige är vi tack vare stor samsyn brett politiskt överens om målen för klimatpolitiken. Det finns också bred samsyn för en del av åtgärderna för att nå målen, men det finns politiska skillnader i synen på vilka åtgärder som är mest effektiva och som ger bäst effekt. Här finns stora möjligheter att diskutera kvalitet och effektivitet när vi politiskt beslutar, mäter och följer upp vidtagna åtgärder. Kvalitet och effektivitet, att de politiska förslagen verkligen gör skillnad och har rätt effekt, är mycket viktigt för förtroendet för den förda klimatpolitiken.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:
På vilket sätt avser statsrådet att arbeta för att effektivitet och kvalitet vad gäller föreslagna klimatpolitiska åtgärder ska bli ännu tydligare?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1126 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
M2018/00974/
Kl
Miljö- och energidepartementet
Klimat
ministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1126 av Sofia Arkelsten (M) Effektivitet och kvalitet i klimatpolitiken
Sofia Arkelsten har frågat mig om hur jag avser att arbeta för att effektivitet och kvalitet vad gäller föreslagna klimatpolitiska åtgärder ska bli ännu tydligare.
Riksdagen har antagit en klimatlag som trädde i kraft den 1 januari 2018. Klimatlagen lagfäster att regeringens klimatpolitik ska utgå ifrån klimatmålen och hur arbetet ska bedrivas. Bland annat ska regeringen bedriva det klimatpolitiska arbetet så att de klimatpolitiska målen och de budgetpolitiska målen ges förutsättningar att samverka. Regeringen ska varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen. Vidare ska regeringen vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som bland annat ska redovisa hur klimatmålen ska uppnås.
Klimatlagen ökar förutsättningarna för att klimatarbetet ska kunna bedrivas på ett långsiktigt och kontinuerligt sätt, samtidigt som arbetet blir tydligare och mer transparent. Genom klimatlagen sänder samtidigt riksdagen och regeringen en viktig signal såväl till svenska folket som till andra länder att Sverige tar klimatarbetet på allvar. 2019 års budgetproposition kommer att innehålla den första klimatredovisningen till riksdagen som följer av klimatlagens bestämmelser.
Regeringen har tillsatt Klimatpolitiska rådet som är ett oberoende, tvärvetenskapligt expertorgan med uppgift att bistå regeringen med en oberoende utvärdering av hur regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen. Klimatpolitiska rådet kommer bland annat att ha i uppgift att utvärdera om inriktningen inom olika relevanta politikområden bidrar till eller motverkar möjligheten att nå klimatmålen. Rådet ska också belysa effekter av beslutade och föreslagna styrmedel från ett brett samhällsperspektiv; identifiera politikområden där ytterligare åtgärder behövs; analysera hur målen på kort och lång sikt kan nås på ett kostnadseffektivt sätt samt granska och bedöma kvaliteten på de underlag och modeller som regeringen bygger sin politik på. Rådet ska även bidra till en ökad diskussion i samhället om klimatpolitiken.
Naturvårdsverket publicerar också regelbundet utsläppsprognoser med underlag från ett flertal myndigheter, som baseras på de klimatpolitiska styrmedel som är i bruk.
Samlat bedömer jag att det klimatpolitiska ramverket ökar transparensen i klimatpolitiken och underlättar en tuff granskning, vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för ett ambitiöst genomförande av Sveriges åtaganden under Parisavtalet och inom EU.
Stockholm den 11 april 2018
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.