Ekocid och Stockholm+50

Skriftlig fråga 2021/22:1605 av Jens Holm (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-05-18
Överlämnad
2022-05-18
Anmäld
2022-05-19
Svarsdatum
2022-05-25
Sista svarsdatum
2022-05-25
Besvarad
2022-05-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

 

Eftersom miljö- och klimatministern inte avser att svara på min interpellation om ekocid och Stockholm+50 i tid riktar jag denna fråga till henne och hoppas på ett svar innan konferensen. Snart genomförs den internationella miljökonferensen Stockholm+50 i Stockholm. Det sker 50 år efter att världens första miljökonferens i FN:s regi genomfördes, just i Stockholm. Då, 1972, använde Sveriges statsminister Olof Palme begreppet ekocid – brott mot miljön. Året innan hade vänsterns John Takman med flera lämnat in den första riksdagsmotionen om ekocid: Om en konvention mot ekocid (motion 1971:336). Då var USA:s krig mot Vietnam exemplet på storskalig miljöförstöring. Sedan dess har frågan dessvärre inte blivit mindre relevant. Storskalig miljöförstöring pågår dagligen runt om i världen, och rättssystemen brottas med effektiva sätt att ställa de ansvariga till svars. Därför är det hög tid att Sverige verkar för att vi får ett effektivt internationellt juridiskt ramverk till skydd av miljön. Vi i Vänsterpartiet vill att begreppet ekocid införs som ett brott i Romstadgan så att storskalig miljöförstöring kan få liknande status som krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten och att det kan drivas inom den internationella brottsmålsdomstolen (ICC) i Haag.

Behoven av bättre juridiska ramverk för att skydda miljön har ökat med åren. Fallen är tyvärr många av storskaliga ingrepp på miljön som skadat ekosystem och livsmiljöer för oöverskådlig tid. Gruvbolag, skogsskövlare, fossila energibolag och andra exploatörer kommer lätt undan. Kvar blir en förstörd miljö och omfattande kostnader som får bäras av hela samhället. En ekocidlagstiftning skulle vara ett viktigt verktyg för att stoppa detta och utkräva ansvar från dem som utarmar miljön, och ett kraftfullt stöd för omställning till en cirkulär ekonomi som respekterar ekosystemens hälsa. Särskilt stor betydelse skulle en internationell lag om ekocid få för fattiga länder med svag miljölagstiftning, som drabbas hårdast av de omfattande miljöbrotten.

Glädjande nog har ICC börjat ta sig an miljömål. Det är ett viktigt steg framåt och innebär att vissa miljöfall kan tas upp i domstolen inom ramen för brott mot mänskligheten. Det är bra, men ännu bättre vore en renodlad ekocidtillämpning där alla fall med omfattande miljöförstöring, även om de inte är direkt kopplade till människors välfärd, skulle vara åtalbara. Det skulle skicka en viktig signal om att förstörelse av naturen i sig är ett brott.

Många aktörer har under det senaste året uttryckt intresse eller ställt sig bakom kravet om att kriminalisera ekocid inom ICC:

FN:s generalsekreterare António Guterres

Flera stater, till exempel Belgien, Frankrike, Bangladesh, Chile, Island och Danmark: https://www.stopecocide.earth/leading-states

Hela 26 ledande miljö- och utvecklingsorganisationer i Sverige, som dessutom kräver att ekocid kommer upp på Stockholm+50: https://concord.se/uttalande-for-miljo-och-klimatrattvisa-infor-stockholm50

Svenska kyrkan: https://endecocide.se/svenska-kyrkans-biskopar-stodjer-ekocidlagstiftning/

Ett flertal svenska företag: https://www.ecocidelawalliance.org/support/supporting-companies/

Med tanke på att Sverige genom Olof Palme för första gången lyfte behovet av en internationell ekocidlagstiftning för 50 år sedan vore det mycket bra tajmning att återigen göra det när Sverige står som värd för Stockholm+50. Regeringen har även pekat ut gruppen unga som en nyckelgrupp inför Stockholm+50, och deras första krav inför konferensen är att kriminalisera ekocid: https://endecocide.se/unga-kraver-ekocidlag-infor-stockholm50/

Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

 

Avser ministern att specifikt framhålla behovet av en ekocidlagstiftning under miljökonferensen Stockholm+50?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1605 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

M2022/ 01077 Miljödepartementet Klimat- och miljöministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1605 av Jens Holm (V)
Ekocid och Stockholm+50

Jens Holm har frågat mig om jag avser att specifikt framhålla behovet av en ekocidlagstiftning under miljökonferensen Stockholm+50.

Regeringen delar uppfattningen att det finns behov av bättre internationella juridiska ramverk för att skydda miljön. Av den anledningen driver regeringen aktivt på för en ambitiös klimat- och miljöpolitik inom ramen för de pågående internationella processer där dessa frågor hanteras och där Sverige gör skillnad, exempelvis i arbetet med FN:s klimatkonvention och FN:s konvention om biologisk mångfald samt inom EU. Dessutom har Sverige i oktober 2021 ställt sig bakom en banbrytande resolution i FN:s råd för mänskliga rättigheter varigenom rätten till en hälsosam miljö för första gången erkändes som en mänsklig rättighet.

En del av regeringens starka engagemang i dessa frågor är initiativet att Sverige, tillsammans med Kenya, nästa vecka står värd för FN-mötet Stockholm+50 som bland annat syftar till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen, fler jobb och en miljö i balans för alla, där ingen lämnas utanför. Frågan om bättre möjligheter att sanktionera storskalig miljöförstörelse och att tillskapa ekocid som ett internationellt brott, har fått en ökad uppslutning under de senaste åren. Att inrätta brottet ekocid genom ett tillägg i stadgan för Internationella brottmålsdomstolen (Romstadgan) är ett innovativt förslag och del i en viktig debatt om hur vi ska kunna komma tillrätta med storskalig förstörelse av jordens ekosystem. Att arbeta med att utveckla det folkrättsliga regelverket är samtidigt ett arbete som kräver att det finns en bred samsyn bland många stater för att nå framgång – annars är risken att man befäster att inrättandet av ett sådant brott inte har internationellt stöd. Romstadgan utgör ett framgångsrikt resultat av en balanserad och svårförhandlad kompromiss som till stora delar bestod i en kodifiering av redan existerande grova och allvarliga brott och det kan därför innebära utmaningar att öppna upp denna stadga.

Regeringen följer utvecklingen av frågan noga. Om det i framtiden finns förutsättningar att inrätta ekocid som ett internationellt brott, avser regeringen att vara en aktiv del i diskussionen för detta.

Stockholm den 25 maj 2022

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.