El- och nätbrist som påverkar människors vardag
Skriftlig fråga 2020/21:3599 av Sten Bergheden (M)
Frågan är inlämnad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-09-03
- Överlämnad
- 2021-09-06
- Anmäld
- 2021-09-08
- Svarsdatum
- 2021-09-15
- Sista svarsdatum
- 2021-09-15
- Besvarad
- 2021-09-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Göteborg Energi har nyligen gått ut med en informationskampanj som har budskapet: Disken först – tvätten sedan. De konstaterar att vi kommer att behöva mer el i framtiden men också att det börjar bli trångt i elnätet.
Att Sverige har både elbrist och nätbrist riskerar ju att bromsa utvecklingen mot ett ökat elanvändande. Bristen på el och nät hämmar de insatser som måste göras för att minska klimathotet. Brist på el och på nätkapacitet riskerar inte bara tvätten och disken i Göteborg; det riskerar att fördröja omställningen, och Sverige riskerar både företag och jobb.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Är det rimligt att Sverige år 2021 måste ransonera elen eller att nätkapaciteten begränsar möjligheten för människor och företag att använda den mängd el de behöver, och vad avser statsrådet att göra för att invånarna i Göteborg ska kunna diska och tvätta samtidigt?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3599 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2020/21:3599 av Sten Bergheden (M)
El- och nätbrist som påverkar människors vardag
Sten Bergheden har frågat mig om det är rimligt att Sverige år 2021 måste ransonera elen eller att nätkapaciteten begränsar möjligheten för människor och företag att använda den mängd el de behöver, och vad jag avser att göra för att invånarna i Göteborg ska kunna diska och tvätta samtidigt.
Sten Bergheden hänvisar i sin fråga till en informationskampanj från Göteborg Energi med budskapet Disken först – tvätten sedan, vilket refererar till införandet av en ny prismodell för nätavgifter som Göteborg Energi införde den 1 augusti i år.
Jag kommer inte här att kommentera enskilda nättariffer men vill ändå nämna att jag har tilltro till att svenska lokal- och regionnätsägare utformar prismodeller som främjar ett effektivt nyttjande av elnätet. Energimarknadsinspektionen är den myndighet som utövar tillsyn över nättariffernas utformning.
Över lag är det positivt att elkunder ges möjlighet att ta hänsyn till prissignaler i sin elförbrukning. Det möjliggör effektivare användning av såväl elenergi som nätkapacitet. När förbrukningsflexibilitet tillåts bli en del av prisbildningen kan elsystemet nyttjas optimalt.
Vidare har Sverige god tillgång på el. 2020 hade Sverige ett nettoöverskott om 25 TWh. Att förbrukningsflexibilitet främjas är därmed inte på något sätt att likställa med ransonering såsom Sten Bergheden antyder i frågan.
Samtidigt finns också ett behov av att förstärka elnätet. Därför genomför Affärsverket svenska kraftnät rekordstora förstärkningar av transmissionsnätet och i det närmaste tredubblar sina nätinvesteringar under den kommande treårsperioden. Parallellt genomför lokal- och regionnätsägare investeringar för att bygga bort flaskhalsar på övriga nivåer i de svenska elnäten.
Elnätsutbyggnaden ska tillåtas ske i ett högre tempo varför det är positivt att riksdagen ställt sig bakom regeringens förslag i propositionen Moderna tillståndsprocesser för elnät (prop. 2020/21:188) som syftar till att förkorta ledtiderna och göra det enklare att bygga ut elnätet i Sverige.
Stockholm den 15 september 2021
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.