Elbrist i kommunerna och dess effekter på jobb och företag
Skriftlig fråga 2020/21:3627 av Lars Hjälmered (M)
Frågan är inlämnad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-09-08
- Överlämnad
- 2021-09-08
- Anmäld
- 2021-09-09
- Svarsdatum
- 2021-09-15
- Sista svarsdatum
- 2021-09-15
- Besvarad
- 2021-09-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
För nästan exakt ett år sedan larmade region Skåne om att elförsörjningen i södra Sverige är kritisk, vilket tillsammans med höga elpriser hotar tusentals jobb.
Nu börjar konsekvenserna visa sig. I Laholms kommun har man varit tvungen att på kort tid säga nej till två stora företagsetableringar där över 2 000 direkta jobb hade kunnat skapas.
Det är dock inte bara Laholm som har problem eller ser med oro på utvecklingen. Enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv gjort uppger 40 procent av kommunerna att de har stött på problem gällande elförsörjningen, och lika många förväntar sig att elkrisen kommer att förvärras de kommande fem åren.
Vi ser dessutom stora planer på investeringar i industrin där man vill göra en grön omställning som kommer att kräva stora mängder el. Samtidigt agerar regeringen på ett sätt som upplevs senfärdigt och reaktivt av energibranschen, där avgörande beslut om frågor som slutförvar, energiforskning och framtida elnätsreglering skjuts på framtiden.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra elförsörjningssituationen för kommunerna?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3627 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2020/21:3627 av Lars Hjälmered (M)
Elbrist i kommunerna och dess effekter på jobb och företag
Lars Hjälmered har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra elförsörjningssituationen för kommunerna.
Regeringen har tagit flera initiativ för att förbättra elförsörjningssituationen i Sverige och skapa så goda förutsättningar som möjligt för den gröna omställning som Lars Hjälmered nämner.
Regeringens energipolitik vilar på den energiöverenskommelse som beslutades av riksdagen 2016. Vi kan nu se frukterna av den och konstatera att de mål om installerad elproduktion som sattes inom ramarna för elcertifikatssystemet nu har uppnåtts, nästan 10 år i förtid.
Det elcertifikatsystem som alla riksdagspartier utom ett ställt sig bakom har hitintills drivit fram närmare 50 TWh normalårsproduktion ny förnybar elproduktion i Sverige och Norge och ytterligare 10–12 TWh förväntas under 2021. Systemet med elcertifikat har bidragit till att ny landbaserad vindkraft nu kan byggas helt utan stöd och anslutning av nya anläggningar motsvarande 30 TWh förväntas under 2022–2024 i Sverige.
För att se till att det finns tillräckligt med överföringskapacitet behöver det svenska transmissionsnätet emellertid förstärkas. Därför planerar Affärsverket svenska kraftnät omfattande förstärkningar av transmissionsnätet och i det närmaste tredubblar sina nätinvesteringar under den kommande treårsperioden.
Det är emellertid värt att tillägga att anslutning av större företagsetableringar med elförbrukning i samma storleksordning som medelstora samhällen inte görs i en handvändning. Det är därför glädjande att arbetet med regeringens nationella strategi för elektrifiering nu går in i sin slutfas. Arbetet med elektrifieringsstrategin påbörjades under 2020 och tar ett helhetsgrepp om förutsättningarna inom energisektorn för att möjliggöra den omfattande elektrifiering som vi nu ser i våra prognoser framåt.
Eftersom utbyggnadstakten behöver öka är det även glädjande att riksdagen ställt sig bakom regeringens förslag i propositionen Moderna tillståndsprocesser för elnät som syftar till att förkorta ledtiderna och göra det lättare att bygga ut det svenska elnätet.
Detta underlättas ytterligare av att Energimarknadsinspektionen fått ökade anslag för att snabbare kunna handlägga ärenden kopplade till elnätsutbyggnad.
Stockholm den 15 september 2021
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.