Elevers möjligheter att utveckla sitt nationella minoritetsspråk
Skriftlig fråga 2019/20:45 av Linda Ylivainio (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-09-23
- Överlämnad
- 2019-09-24
- Anmäld
- 2019-09-26
- Svarsdatum
- 2019-10-02
- Sista svarsdatum
- 2019-10-02
- Besvarad
- 2019-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
För snart två år sedan, den 15 november 2017, överlämnade utredaren Jarmo Lainio, professor vid Stockholms universitet, betänkandet Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering (SOU 2017:91) till regeringen.
Språkbytesprocessen fortgår obönhörligen, och de nationella minoritetsspråken är hotade. Samtidigt vill fler ta tillbaka sitt språk och därför är frågan om elevers möjligheter att utveckla sitt nationella minoritetsspråk av så avgörande betydelse.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Tänker ministern ta några initiativ i linje med utredningsbetänkandet?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:45 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
U2019/
03105/S
Utbildningsdepartementet
Utbildningsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:45 av Linda Ylivainio (C)
Elevers möjligheter att utveckla sitt nationella minoritetsspråk
Linda Ylivainio har frågat mig om jag tänker ta några initiativ i linje med betänkandet Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering (SOU 2017:91).
Inledningsvis vill jag säga att regeringen tillsatte utredningen Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk, just för att frågorna om nationella minoritetsspråk i skolan är viktiga.
Regeringen framhåller i skrivelsen Nystart för en stärkt minoritetspolitik (skr. 2017/18:282) att det pågår en språkbytesprocess som måste brytas och att regeringen har ett särskilt ansvar enligt språklagen (2009:600) och lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk för de nationella minoriteterna. Regeringen menar vidare att det krävs ett långsiktigt arbete för de nationella minoriteternas språk och kultur, bl.a. genom ett handlingsprogram för bevarande av språken och genom att organiseringen av språkcentrum eller motsvarande funktioner utreds.
Utifrån propositionen En stärkt minoritetspolitik (prop. 2017/18:199) har de utökade rättigheter som finns inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska förstärkts. Bland annat har regleringen av skyldigheten för kommuner i förvaltningsområdena att erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i förskola där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli och samiska överförts från minoritetslagen till skollagen (2010:800). Det har även införts en skyldighet för kommuner i förvaltningsområden att tillfråga vårdnadshavare om de önskar plats i sådan förskola (8 kap. 12 a § skollagen). Bestämmelser med liknande innebörd finns även för annan pedagogisk omsorg som ska erbjudas i stället för förskola och för omsorg under tid när förskola inte erbjuds (25 kap. 5 a § skollagen).
Jag vill vidare lyfta fram att regeringen beslutade i juni i år om ett särskilt uppdrag till Institutet för språk och folkminnen att utarbeta ett förslag till ett långsiktigt handlingsprogram för bevarandet av nationella minoritetsspråk, i de delar som avser finska, jiddisch, meänkieli och romani chib (Ku2019/01339/CSM). I uppdraget anges bl.a. att barns användande av det egna nationella minoritetsspråket ska främjas.
Regeringen har också vidtagit åtgärder för att stärka lärarförsörjningen för undervisning i nationella minoritetsspråk genom att ge uppdrag till flera lärosäten att anordna utbildning i de nationella minoritetsspråken. Dessutom har Statens skolverk i uppdrag att genomföra andra insatser för att förstärka tillgången på lärare i nationella minoritetsspråk. I juli 2015 infördes nya bestämmelser i skolförordningen (2011:185) och gymnasieförordningen (2010:2039), som öppnade möjligheter för fjärrundervisning i modersmål, vilket har betydelse för att utveckla undervisningen i de nationella minoritetsspråken samt att kunna erbjuda fler elever sådan undervisning.
Utredningens förslag om elevers möjligheter att utveckla sitt nationella minoritetsspråk bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Stockholm den 2 oktober 2019
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.