En attraktivare lärarutbildning

Skriftlig fråga 2017/18:913 av Betty Malmberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-02-28
Överlämnad
2018-02-28
Anmäld
2018-03-01
Svarsdatum
2018-03-07
Sista svarsdatum
2018-03-07
Besvarad
2018-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

 

Lärarbristen i Sverige är väl känd. År 2025 beräknas lärarbristen ligga på 65 000 lärare. Relativt nyligen presenterade Statistiska centralbyrån rapporten Trender och Prognoser 2017. Rapporten visar att bristen på lärare kommer att vara hög även fortsättningsvis och till och med öka. Inräknat alla lärarkategorier beräknas lärarbristen uppgå till 80 000 lärare.

Det här är en utveckling som måste vändas. Det måste bli mer attraktivt att vara och utbilda sig till lärare. Under hösten presenterade Universitets- och högskolerådet siffror som visade att exempelvis grundlärarutbildningen hade 17 procent färre sökande än föregående år. Vi moderater har ett antal förslag om vad som kan göras för att vända utvecklingen.

Min fråga till statsrådet Helene Hellmark Knutsson blir därför:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att vända utvecklingen och attrahera fler sökande till lärarutbildningen?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:913 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)



U2018/

00956

/UH

Utbildningsdepartementet

Ministern för högre utbildning och forskning

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:913 av Betty Malmberg (M)
En attraktivare lärarutbildning

Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att vända utvecklingen och attrahera fler sökande till lärarutbildningen.

Lärarbristen är en av våra största utmaningar. Regeringen har sedan dag ett arbetat för att stärka läraryrket och för att få fler att vilja bli och förbli lärare.

Antalet behöriga förstahandssökande till utbildningar med inriktning mot pedagogik och lärarutbildningar har under de senaste årens höstterminer legat mellan 20 000 och 21 000 personer. Mellan 2011 och 2017 har antalet sökande till lärarutbildningarna ökat med omkring 70 procent. Att Universitets- och högskolerådets siffror för vårterminen 2018 visar att antalet sökande till grundlärarutbildningarna minskar, är så klart bekymmersamt. Vi behöver fler studenter som söker sig till dessa utbildningar. Glädjande nog har antalet sökande ökat på andra lärarutbildningar. För ämneslärarutbildningarna är ökningen marginell, men för utbildningarna till specialpedagog är den hela 24 procent.

Regeringen genomför en utbyggnad av lärarutbildningarna för att möta lärarbristen. För exempelvis grundlärarutbildningarna har det inneburit att cirka 270 fler studenter kunnat antas till utbildningarna höstterminen 2017 jämfört med föregående år. Det är en ökning med 7 procent.

Det är också viktigt att nå dem som är mitt i yrkeslivet och som vill ställa om till läraryrket. Här satsar regeringen bland annat på fler platser på de kompletterande pedagogiska utbildningarna (KPU) och på en särskild KPU för dem som har en examen på forskarnivå. I budgetpropositionen för 2018 har vi dessutom avsatt särskilda medel till projekt som ska skapa fler vägar in i lärar- och förskolläraryrkena. Hur dessa projekt ska se ut bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vi satsar också på sommarkurser inom lärarutbildningarna och regeringen har också beslutat om en ny flexiblare ämneslärarutbildning för årskurs 7–9.

Lärarbristen måste också mötas med ökad attraktivitet i läraryrket. Fler måste vilja bli lärare, men fler verksamma lärare behöver också stanna kvar i skolan. Här ser vi nu positiva siffror. Kvarvaron ökar och 40 procent fler lärare än 2014 återvänder nu till läraryrket. Regeringen har genom lärarlönelyftet bidragit till att över 65 000 lärare i genomsnitt fått cirka 2 600 kronor mer i lön varje månad. Under mandatperioden har lärarlönerna ökat med cirka 12 procent.

Sammantaget genomför regeringen många åtgärder för att komma till rätta med lärarbristen och det arbetet kommer vi att fortsätta.

Stockholm den 6 mars 2018

Helene Hellmark Knutsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.