En avkriminalisering av för sent inlämnade årsredovisningar
Skriftlig fråga 2020/21:2257 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-18
- Överlämnad
- 2021-03-19
- Anmäld
- 2021-03-23
- Svarsdatum
- 2021-03-31
- Sista svarsdatum
- 2021-03-31
- Besvarad
- 2021-03-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I dag utgör underlåtenhet att inom föreskriven tid upprätta årsredovisning i ett aktiebolag ett bokföringsbrott. Brottet anses vara av normalgraden, och straffpåföljden motsvarar upp till två års fängelse. Detta innebär att brottet rent straffrättsligt likställs med misshandel och vållande till annans död som båda också har två år som maximal straffpåföljd. Denna ordning torde enligt mångas rättsmedvetande strida mot proportionalitetsprincipen varför det bör ses över.
Det bästa vore ifall alla näringsidkare inkom med sin årsredovisning inom utsatt tid. Därför bör systemet vara utformat på ett sätt som skapar en incitamentsstruktur för att så sker. Dessvärre är det uppenbart att nuvarande system har misslyckats med detta vilket tydliggörs av att 10 000 företagare lämnar in sin årsredovisning sent varje år. Enligt Ekobrottsmyndigheten har en markant ökning skett de senaste åren. En orsak till detta är att brottet överlag upptäckts först två till tre år efter att det begåtts. Fram till dess har företagaren sannolikt inte ens varit medveten om att ett brott har begåtts, än mindre om de potentiella straffpåföljderna.
Om målsättningen är att minska mängden för sent inlämnade årsredovisningar är därför dagens system ett misslyckande. Ett avsevärt mer effektivt sätt att nå detta mål skulle vara en mer omgående återkoppling kombinerad med en avgift. Avgiften kan lämpligtvis vara relaterad till bolagets omsättning, samt stiga i takt med att förseningen blir längre. En sådan struktur skulle sannolikt skapa starkare incitament att inkomma med årsredovisningen inom utsatt tid samt påskynda dem som missat detta. Ett sådant alternativ bör ses över i samband med utredningen.
Vi är av uppfattningen att näringsidkare i grunden vill väl med sin verksamhet och inte bedriver den för att sko sig på andra eller utnyttja systemet. Därför finner vi det problematiskt att dagens system straffrättsligt sätter ett likhetstecken mellan näringsidkare som av olika skäl brustit i att inkomma med sin årsredovisning och brottslingar som misshandlar eller orsakar vållande till annans död. Att utreda en avkriminalisering av för sent inlämnade årsredovisningar och ett nytt system för förseningsavgifter skulle därför vara positivt. Detta är även någonting som såväl Advokatsamfundet som FAR – branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och skatterådgivare – har belyst tidigare.
Mot bakgrund av det ovan beskrivna vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson följande:
Avser ministern att verka för att utreda en avkriminalisering av för sent inlämnade årsredovisningar?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2257 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:2257 av Tobias Andersson (SD)
En avkriminalisering av för sent inlämnade årsredovisningar
Tobias Andersson (SD) har frågat mig om jag avser att verka för att utreda en avkriminalisering av för sent inlämnade årsredovisningar.
Årsredovisningen är en viktig handling. Den sammanfattar den verksamhet som har förevarit under räkenskapsåret och ska offentliggöras. Årsredovisningen är av betydelse inte endast för företagets intressenter. Att inte ha en bokföring som är korrekt, fullständig och upprättad i tid utgör dessutom i många fall hinder mot en riktig beskattning och skapar utrymme för ekonomisk brottslighet och andra oegentligheter i näringsverksamheten.
Frågan om en avkriminalisering av för sent upprättande av årsredovisningar och årsbokslut utreddes av Utredningen om enklare redovisning (SOU 2009:46) och förslaget behandlades i propositionen Försenad årsredovisning och bokföringsbrott samt några revisorsfrågor 2012 (prop. 2012/13:61). En avkriminalisering bedömdes då inte lämplig. Som skäl anfördes bl.a. att det skulle leda till att de grundläggande förutsättningarna för straffansvar för bokföringsbrott ändrades genom att den del av bokföringen som torde vara av störst värde för intressenterna skulle falla utanför det straffbara området. Det anfördes också att en sådan avkriminalisering skulle rimma illa med vikten av att den avslutande redovisningen finns tillgänglig för externa intressenters granskning en viss tid efter räkenskapsårets utgång.
I syfte att göra den straffrättsliga regleringen av försenade årsredovisningar och årsbokslut mindre sträng vid kortvariga och enstaka förseningar infördes efter förslag i nämnda proposition i stället en särskild åtalsprövningsregel avseende bokföringsbrott som är ringa. Regeln innebär att den som blivit endast kortvarigt försenad med att upprätta årsredovisningen eller årsbokslutet normalt sett inte ska drabbas av en straffrättslig sanktion. Regeln fångar upp behovet av lättnader för mindre allvarliga fall av bokföringsbrott och har också fördelen att rättsväsendets resurser inriktas på de mer allvarliga brotten.
De tidigare anförda skälen mot en avkriminalisering av för sent upprättande av årsredovisningar är fortfarande giltiga. Jag har inte för avsikt att verka för en ny utredning i frågan.
Stockholm den 31 mars 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.