En exitstrategi för vägen ut ur pandemin

Skriftlig fråga 2021/22:884 av Johan Hultberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-24
Överlämnad
2022-01-24
Anmäld
2022-01-25
Svarsdatum
2022-02-02
Sista svarsdatum
2022-02-02
Besvarad
2022-02-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Jag är djupt kritisk till de mycket breda och långtgående restriktioner som regeringen presenterade den 10 januari. Jag menar att de är obalanserade och till stor del hade kunnat undvikas eller ersättas av användningen av vaccinpass.

Trots en mycket omfattande smittspridning är det nu få personer som blir allvarligt sjuka. Det måste beaktas när beslut om restriktioner fattas. Den nu dominerade virusvarianten, omikron, verkar inte alls orsaka lika allvarlig sjukdom som tidigare dominerade varianter, och vaccination ger ett mycket gott skydd mot svår sjukdom och död. För befolkningen i stort är covid-19, tack vare vaccination, inte längre ett särskilt allvarligt hot mot den egna hälsan. Ett större hot är covid-19 mot personer med vissa bakomliggande sjukdomar samt mot ovaccinerade. Det faktum att ovaccinerade löper mycket högre risk för allvarlig sjukdom syns tydligt i statistiken över sjukhusinläggningar. Enligt Folkhälsomyndighetens veckorapport, som publicerades den 14 januari 2022, var exempelvis antalet intensivvårdade per 100 000 invånare elva gånger högre bland ovaccinerade än bland vaccinerade. Arbetet för att höja vaccinationstäckningen behöver intensifieras. Det är vaccin som räddar liv – inte att Sveriges restauranger tvingas stänga klockan 23.

I § 6 i covid-19-lagen sägs att föreskrifter och beslut om särskilda begränsningar får meddelas endast om det är nödvändigt för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Vidare säger nämnd paragraf att föreskrifterna och besluten inte får vara mer långtgående än vad som är försvarligt med hänsyn till faran för människors liv och hälsa. Allt fler reser liksom jag frågan om de restriktioner och begränsningar som regeringen presenterade den 10 januari verkligen är försvarliga givet att relativt få nu blir allvarlig sjuka av covid-19.

Huruvida regeringen har överskridit sin normgivningskompetens enligt § 6 i covid-19-lagen torde bli en viktig fråga för konstitutionsutskottet att granska. Oavsett är det nu viktigt, menar jag och Moderaterna, att regeringen tar fram och genomför en exitstrategi – en konkret strategi för avvecklingen av införda restriktioner. Det är anmärkningsvärt att regeringen låtit ta fram en plan för införande av smittskyddsåtgärder men utan en tillhörande avvecklingsplan. Nu behövs därför en exitstrategi. Den 1 februari 2020 fattade regeringen beslut om att klassa covid-19 som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. En exitstrategi bör rimligen också tydliggöra vilka kriterier som behöver vara uppfyllda för att regeringen ska fatta beslut om att inte längre klassa covid-19 som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Avser ministern och regeringen att ta fram och genomföra en exitstrategi som klargör vägen fram till det att regeringen fattar beslut om att inte längre klassa covid-19 som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:884 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)

S2022/00518 Socialdepartementet Socialministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:884 av Johan Hultberg (M) En exitstrategi för vägen ut ur pandemin

Johan Hultberg har frågat mig om jag och regeringen avser att ta fram och genomföra en exitstrategi som klargör vägen fram till det att regeringen fattar beslut om att inte längre klassa covid-19 som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom.

Regeringen arbetar på flera fronter för att bekämpa smittspridningen av covid-19 och dess konsekvenser. Vaccinationerna är en grundläggande del i det arbetet. Det kan konstateras att andelen vaccinerade skiljer sig mellan regionerna. Vaccinationsgraden är lägst i de tre befolkningsmässigt största regionerna. Jag instämmer med frågeställaren om vikten att vidta åtgärder för att höja täckningsgraden. Inte minst är lokala och regionala insatser viktiga.

En annan del är smittskyddsåtgärder som har införts för att minska kontakterna i befolkningen och därmed bromsa smittspridningen och belastningen på sjukvården och andra samhällskritiska verksamheter. Åtgärderna är tillfälliga och ska inte gälla längre än absolut nödvändigt.

Regeringen meddelade på en pressträff den 26 januari 2022 att nuvarande smittskyddsåtgärder behöver gälla ytterligare i två veckor till följd av den extrema smittspridningen och dess påverkan på samhället. Vi ser samtidigt att omikron ofta ger en mildare sjukdom än tidigare varianter och att de allra flesta personer som tillhör riskgrupper snart har hunnit få en tredje dos vaccin. Förutsatt att läget är stabiliserat och att vaccinationstakten är fortsatt hög bedömer regeringen att merparten av restriktionerna kan hävas från

den 9 februari 2022. Vid pressträffen meddelades även att regeringen avser återkomma under vecka 5, det vill säga denna vecka, med närmare besked. Vi kommer även att återkomma med besked i frågan om klassning av covid-19.

Stockholm den 2 februari 2022

Lena Hallengren

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.