En internationell tribunal för dömandet av IS-terrorister
Skriftlig fråga 2019/20:97 av Henrik Vinge (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-10-03
- Överlämnad
- 2019-10-03
- Anmäld
- 2019-10-04
- Svarsdatum
- 2019-10-09
- Sista svarsdatum
- 2019-10-09
- Besvarad
- 2019-10-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Jag hade i våras en interpellationsdebatt med socialminister Lena Hallengren om försörjningsstöd till IS-terrorister där hon, rätteligen, noterade att möjligheten att döma IS-terrorister till straff och att beivra kriminalitet inte är en fråga för socialtjänsten.
Socialminister Hallengren konstaterade dock att hon hade ett fullt förtroende för rättsväsendet att beivra dessa brott. Socialministern sade vidare: Jag menar att samhället ska följa lagarna. Det innebär att IS-terrorister ska straffas i Sverige för det de har gjort, och vi vill gärna förändra och skärpa denna lagstiftning.
Arbetet med dessa skärpningar har uppenbart varit saktfärdigt i flera led. Vissa framsteg har gjorts, men många gånger har det gjorts alltför lite och alltför sent. Detta har lett till en tandlös lagstiftning där domarna för de som har rest ned för att delta i IS grymheter lyser med sin frånvaro. Nu när frågan om kriminalisering av samröre åter börja närma sig bör man också ställa sig frågan huruvida regeringen faktiskt kommer att utreda och ta bort hindret för kriminalisering av deltagande i terrororganisation. En fråga som är så akut som denna bör rimligtvis ges mer fokus än vad situationen ger sken av.
Socialminister Hallengren hänvisade också till något som statsrådet Damberg redogjort för i samband med debatten om det senfärdiga kriminaliserandet av deltagande i och samröre med terrororganisation: "Sverige har drivit på för en internationell tribunal för att dessa terrorister och mördare ska ställas inför rätta."
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Har justitie- och migrationsministern och regeringen rönt någon framgång i arbetet med en internationell tribunal, och vilken är regeringens bedömning av hur goda chanserna är att en sådan faktiskt kommer på plats?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:97 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2019/03246
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:97 av Henrik Vinge (SD)
En internationell tribunal för dömandet av IS-terrorister
Henrik Vinge har frågat justitie- och migrationsministern om denne och regeringen rönt någon framgång i arbetet med en internationell tribunal, och vilken regeringens bedömning av hur goda chanserna är att en sådan faktiskt kan komma på plats? Frågan har överlämnats till mig att besvara.
Regeringens bestämda uppfattning är att personer som begått brott under konflikterna i Syrien och Irak ska dömas för sina handlingar. Det har därför länge varit en prioriterad fråga för Sverige att få till stånd ansvarsutkrävande och lagföring för de allvarliga brott mot folkrätten, inklusive internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter, som begåtts inom ramen för de väpnade konflikterna i Syrien och Irak.
Under Sveriges tid som säkerhetsrådsmedlem tog vi en aktiv roll för att lyfta frågan om ansvarsutkrävande i Syrien. Sverige bidrar med finansiellt stöd till FN:s bevisinsamlingsmekanism för Syrien, International, Impartial and Independent Mechanism ((IIIM) som har till huvuduppgift att samla in, kartlägga och analysera bevisning avseende brott mot den internationella rätten som misstänks ha begåtts i samband med den väpnade konflikten i Syrien sedan 2011. Sverige har även stöttat inrättandet av och bidrar med personal till FN:s utredningsgrupp för ansvarsutkrävande av Daeshs övergrepp i Irak (UNITAD) och dess viktiga arbete med att utreda brott som Daesh begått i Irak.
Regeringens uppfattning är att lagföring i första hand bör ske där brotten har begåtts. Det är främst där förövare, brottsoffer och vittnen finns. Vi sonderar nu med likasinnade länder vilka möjligheter som finns för att till exempel inrätta en internationell tribunal eller liknande mekanism som komplement till nationell lagföring. Frågan kräver dock flera svåra överväganden, såsom till exempel vilket mandat och vilken jurisdiktion en sådan mekanism i så fall skulle ha. För svensk del är det också av största vikt att grundläggande straffrättsliga principer samt rättssäkerhetsaspekter upprätthålls. Utmaningarna ska dock inte stå i vägen för svenska försök och ansträngningar att få till stånd ansvarsutkrävande, både på nationell och internationell nivå, för de fruktansvärda brott som begåtts i Syrien och Irak.
Även svenska domstolar har långtgående befogenheter att döma för brott kopplade till terrorism och andra allvarliga brott, oavsett om brottet har begåtts i Sverige eller utomlands. Brott som folkmord, grov krigsförbrytelse och vissa former av terroristbrott är också brott som inte kan bli föremål för preskription. I Sverige pågår ett flertal förundersökningar som rör misstankar om folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser begångna i samband med konflikterna i Syrien och Irak.
Stockholm den 9 oktober 2019
Mikael Damberg
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.