En modernare adoptionslagstiftning

Skriftlig fråga 2019/20:982 av Cecilie Tenfjord Toftby (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-02-17
Överlämnad
2020-02-19
Anmäld
2020-02-20
Svarsdatum
2020-02-26
Sista svarsdatum
2020-02-26
Besvarad
2020-02-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Barns rätt till en trygg uppväxt – eller den biologiska förälderns rätt till barnet?

Denna fråga har aktualiserats den senaste tiden på grund av det tragiska dödsfallet av den treåriga flickan i Norrköping.

Trots alla varningsklockor och trots att socialnämnden i kommunen tog strid för att flickan skulle bo kvar i det familjehem hon var placerat i beslutade kammarrätten att de biologiska förädlarnas rätt till barnet skulle gå före.

Därefter gick den lilla flickan bort. Nu pågår det rättsliga efterspelet efter den tragiska bortgången men redan nu måste vi vrida och vända på alla stenar för att något liknande inte ska kunna hända igen. Vi måste ha en lagstiftning som alltid sätter barnets bästa främst.

De familjehemsplacerade barnen måste kunna känna sig trygga med att deras liv inte plötsligt rivs upp när den biologiska förälderns intressen prioriteras. Ett sätt att ge barnet den trygghet det förtjänar är att göra det enklare för familjehemsföräldern att adoptera. I dag är det mycket ovanligt att sådana adoptioner genomförs.

Hur det ser ut i dagsläget är något oklart, men i rapporten Nationella adoptioner av barn i familjehem  En kartläggning av hur socialnämnderna uppmärksammar frågan (publicerad av Socialstyrelsen i mars 2014), som beställdes av den moderatledda regeringen, går det att läsa följande: Antalet familjehemsplacerade barn som varit aktuella för nationell adoption har gått upp och ned sedan år 2000, men tendensen är att antalet sjunker. År 2000 var 42 barn aktuella för adoption av sina familjehemsföräldrar och 2012 gällde detta 14 barn. Under perioden 2000 till 2012 har antalet vårdnadsöverflyttningar till familjehemsföräldrar ökat från 92 till 246 per år.

Detta är ingen positiv utveckling om man ser till barnets behov av trygghet och långsiktighet.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Kommer ministern att verka för en ny modernare adoptionslagstiftning som alltid sätter barnets intressen i första rummet?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:982 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)



Ju2020/00661/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:982 av Cecilie Tenfjord Toftby (M)
En modernare adoptionslagstiftning

Cecilie Tenfjord Toftby har frågat mig om jag kommer att verka för en ny modernare adoptionslagstiftning som alltid sätter barnets intressen i första rummet.

En modernisering av adoptionsreglerna i föräldrabalken genomfördes 2018. Genom reformen tydliggjordes att barnets bästa ska ges störst vikt vid alla frågor som rör adoption av ett barn. Detta gäller vid såväl nationella som internationella adoptioner.

Det är viktigt att barn som är placerade i familjehem kan växa upp under trygga förhållanden och att tragiska händelser som den som Cecilie Tenfjord Toftby hänvisar till inte sker. Jag håller med om att adoption kan vara ett sätt att ge ett barn trygghet i en sådan situation. Utredningar som genomförts på senare år visar inte att adoptionsreglernas utformning påverkar antalet adoptioner i samband med familjehemsplacering. Däremot har det framhållits att det kan finnas anledning att aktualisera frågan om adoption i fler fall än som görs i dag. Det handlar om att utveckla arbetsmetoder för att främja samförståndslösningar och att ge familjehemsföräldrar information om vilka möjligheter som finns att adoptera. Socialstyrelsen har genomfört arbete på detta område och en ny handbok till stöd för socialtjänsten om nationella adoptioner kommer att publiceras under våren 2020.

Stockholm den 25 februari 2020

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.