En rättvis bedömning för elever som går IB-program
Skriftlig fråga 2016/17:174 av Christer Nylander (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-20
- Överlämnad
- 2016-10-21
- Anmäld
- 2016-10-25
- Svarsdatum
- 2016-11-02
- Sista svarsdatum
- 2016-11-02
- Besvarad
- 2016-11-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
International Baccalaureate är en utbildning på gymnasial nivå med en internationellt definierad standard och höga kunskapskrav. En lång rad skolor erbjuder programmet och det är en stor tillgång för Sverige.
I dag översätts de betyg man får på IB-programmet till ett svenskt jämförelsetal. För att få 20,0 i det svenska betygssystemet krävs 40 poäng. Universitets- och högskolerådet (UHR) förbereder nu en förändring. Förslaget innebär att det från och med den 1 januari 2017 ska krävas 45 poäng på IB för att få högsta poäng i konverteringen till det svenska betygssystemet.
Detta är ett helt orimligt förslag. 45 IB-poäng kan inte jämföras med 20 poäng enligt den ordinarie betygsskalan i gymnasiet. Enligt uppgift är det på internationell nivå endast 0,3 procent av eleverna som når toppresultatet. Motsvarande andel i Sverige är 0,2 procent.
Förslaget från UHR innebär att IB-elever får svårare att komma in på svenska universitetsutbildningar, vilket sannolikt innebär att IB-utbildningar blir mindre attraktiva i Sverige. Det vore olyckligt. Sverige behöver mer kunskap, inte mindre. Att det dessutom ska gälla från årsskiftet 2017 innebär att elever som redan går på IB-utbildning drabbas.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att elever som går IB-program ska få en rättvis bedömning jämfört med elever på vanliga gymnasieprogram?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:174 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Dnr U2016/04523/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:174 av Christer Nylander (L) En rättvis bedömning för elever som går IB-program
Christer Nylander har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att elever som går IB-program ska få en rättvis bedömning jämfört med elever på vanliga gymnasieprogram.
Jag har den 26 oktober lämnat likalydande svar på frågor från Betty Malmberg respektive Boriana Åberg. Eftersom Christer Nylanders fråga gäller samma sak som dessa blir svaret på också denna fråga detsamma.
Universitets- och högskolerådet (UHR) är en självständig myndighet, som med stöd av ett bemyndigande i högskoleförordningen, meddelar föreskrifter om meritvärdering av betyg. I detta ingår att ta ställning till hur betyg från utländsk gymnasial utbildning ska värderas för att i konkurrens med betyg från den svenska gymnasieskolan kunna användas för urval till högskolan.
Gymnasiereformen 2011 innebar bl.a. en ny betygsskala med fler steg än den som användes tidigare. I den reformerade gymnasieskolan har det blivit svårare än tidigare att få högsta betyg.
Utländska betyg har värderats i förhållande till betygsfördelningen i den äldre gymnasieskolan eftersom det tidigare inte har funnits ett tillräckligt stort statistiskt underlag om betygssättningen i den nya gymnasieskolan. Nu finns ett sådant underlag och utifrån det har UHR remitterat ett förslag med syfte att utländska betyg ska värderas i förhållande till aktuell svensk betygsstatistik.
UHR har ett klart och tydligt bemyndigande att meddela föreskrifter om hur bl.a. betyg från utländsk gymnasial utbildning ska värderas. För att skaffa ett underlag inför beslut om ändring av föreskrifterna har UHR skickat ut ett förslag på remiss och jag utgår ifrån att myndigheten kommer att beakta sakliga synpunkter på förslaget. Det är UHR som myndighet som har detta ansvar och jag har inte skäl att misstro myndighetens sätt att genomföra sitt uppdrag. I UHR:s uppdrag ligger självklart att så långt som möjligt se till att olika grupper av sökande till högskolan konkurrerar på likvärdiga villkor och att skapa förutsägbarhet för elever som redan inlett en utbildning vad gäller hur deras betyg kommer att värderas.
Stockholm den 2 november 2016
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.