Till innehåll på sidan

En sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård

Skriftlig fråga 2022/23:548 av Kristoffer Lindberg (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-04-12
Överlämnad
2023-04-13
Anmäld
2023-04-14
Svarsdatum
2023-04-19
Sista svarsdatum
2023-04-19
Besvarad
2023-04-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

 

Att alla barn får en bra start i livet, med goda uppväxtvillkor som stimulerar deras tidiga utveckling, inlärning och hälsa, är avgörande för att uppnå en jämlik hälsa bland barn och vuxna. Vikten av det tidiga livet för en jämlik hälsa framhålls bland annat i SOU 2016:55 Det handlar om jämlik hälsa.

Det tidiga livet är en central del av våra liv, då förutsättningarna och villkoren under denna tid lägger grunden för resten av livet. I dag finns många aktörer som är inblandade i hälso- och sjukvården för barn och unga, vilket ökar risken för en fragmentisering av vårdkedjan och riskerar att försvåra det förebyggande arbetet.

Bland annat är olika institutioner som är skapade för att stödja barns och ungas hälsa och utveckling organisatoriskt och professionellt separerade, både sinsemellan och över barns och ungas liv och utveckling. Här skulle vinster bland annat kunna finnas i en sammanhängande barn-, elev- och ungdomshälsovård, som på ett bättre sätt än i dag skulle kunna både identifiera och förebygga problem i barns och ungas hälsa, utveckling och uppväxtmiljö från födseln, vidare genom skolan och ut i vuxenlivet.

Detta skulle kunna skapa ett sammanhållet ansvar för att barn och unga får ta del av de generella hälsofrämjande och förebyggande insatser som samhället kan erbjuda, i syfte att ge barn och unga så lika förutsättningar som möjligt. Det skulle också kunna säkerställa att barn och unga i behov av samordnade insatser från olika aktörer får rätt stöd.

Med anledning av det som ovan anförs vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:

 

Tänker statsrådet ta några initiativ för att åstadkomma en sammanhängande barn-, elev- och ungdomshälsovård?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:548 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)


Svar på fråga 2022/23:548 av Kristoffer Lindberg (S)
En sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård

Kristoffer Lindberg har frågat statsrådet Acko Ankarberg Johansson om statsrådet tänker ta några initiativ för att åstadkomma en sammanhängande barn-, elev- och ungdomshälsovård. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Låt mig inledningsvis nämna att jag, liksom frågeställaren, anser att frågan om en god vård för barn och unga är mycket viktig. Alla barn och unga har rätt till en god vård och en bra start i livet. Det är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsförloppet.

Socialstyrelsen har, efter förslag i betänkandet Börja med barnen! En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:34), haft i uppdrag att genomföra en förstudie i syfte att se över hur ett nationellt hälsoprogram för barn och unga bör utformas och implementeras. Uppdraget slutredovisades i oktober 2022 och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Jag vill även passa på att nämna de satsningar som regeringen för närvarande genomför för att stärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet med särskilt fokus på barn och unga. Det handlar bl.a. om en särskild satsning för att utveckla idrottsverksamhet för barn och unga i utsatta områden, som omfattar 100 miljoner kronor 2023 och införandet av ett fritidskort som ska ge barn och unga ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Regeringen genomför också stora satsningar för att utveckla hälso- och sjukvården, bl.a. genom insatser för att stärka primärvården, området psykisk hälsa och suicidprevention samt för att öka tillgängligheten och korta vårdköer.

Dessa åtgärder är viktiga för att åstadkomma en mer jämlik hälsa och goda uppväxtvillkor bland barn och unga.

Stockholm den 19 april 2023

Jakob Forssmed

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.