En skattepolitik som gynnar män
Skriftlig fråga 2019/20:391 av Elisabeth Svantesson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-11-12
- Överlämnad
- 2019-11-14
- Anmäld
- 2019-11-15
- Svarsdatum
- 2019-11-27
- Sista svarsdatum
- 2019-11-27
- Besvarad
- 2019-11-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen har allt sedan den tillträdde kallat sig för en feministisk regering.
I den budget för nästa år som finansministern har presenterat sänks skatten för pensionärer. Det välkomnar Moderaterna. Men regeringen sänker bara skatten för den som har över 17 000 kronor i månaden i pension. Det innebär inte minst att många kvinnliga pensionärer blir utan skattesänkning med den feministiska regeringens budget. De flesta kvinnliga pensionärer blir helt utan.
Även när det gäller regeringens skattesänkningar på arbete så gynnar de främst manliga höginkomsttagare.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Anser ministern att regeringens skattepolitik är jämställd?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:391 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fi2019/03834/E3
Finansdepartementet
Finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:391 av Elisabeth Svantesson (M)
En skattepolitik som gynnar män
Herr/Fru talman!
Elisabeth Svantesson har frågat mig om jag anser att regeringens skattepolitik är jämställd. Som exempel på regeringens skattepolitik nämner Elisabeth Svantesson att regeringens skattesänkningar på arbete främst gynnar manliga höginkomsttagare. Vidare nämner hon skattesänkningen för pensionärer med taxerad förvärvsinkomst på över 17 000 kronor i månaden.
Det stämmer att dessa två förslag i budgetproposition för 2020 i högre grad gynnar män än kvinnor. Samtidigt vill jag återigen påminna om att förslaget om att slopa den övre skiktgränsen för statlig skatt, den s.k. värnskatten, fanns med även i det utkast till överenskommelse om regeringsbildning som beskrev förutsättningarna för en regeringsbildning där Centerpartiet och Liberalerna skulle tolerera Ulf Kristersson som statsminister i en regering bestående av Moderaterna och Kristdemokraterna. I ett komplicerat parlamentariskt läge för Sverige har Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna tagit ansvar genom att med givande och tagande för att nå en helhet som alla kan ställa sig bakom. Jag noterar att även Moderaterna ställer sig bakom förslaget om slopad värnskatt. Moderaterna vill dessutom gå längre och föreslog i sin budgetmotion att den progressiva statliga skatten ska sänkas med ytterligare nära 8 miljarder kronor från 2022, vilket framför allt skulle gynna män.
Att steg för steg avskaffa den skatteklyfta som infördes av den förra Moderatledda regeringen genom jobbskatteavdraget har varit en prioriterad reform för regeringen ända sedan den tillträdde. Skatten sänktes först för de över 65 som hade lägst pension. I denna grupp finns betydligt fler kvinnor än män, som under flera år tagit del av sänkt skatt. Regeringen föreslår nu att skatteklyftan sluts även för de över 65 som har relativt högre inkomst, en grupp med en större andel män. Att, som Elisabeth Svantesson gör, enbart nämna det sista steget i en reform som införts över en period av flera år är missvisande.
Vid en analys av hur den ekonomiska jämställdheten påverkas är det inte heller rättvisande att utelämna transfereringar, som har stor betydelse för den ekonomiska jämställdheten. I budgetpropositionen för 2020 finns förslag om en reform som stärker grundskyddet för de pensionärer som har de sämsta ekonomiska förutsättningarna. Denna reform bidrar till att stärka den ekonomiska jämställdheten genom att en mycket stor del tillfaller kvinnliga pensionärer.
Målet om ekonomisk jämställdhet är centralt för oss i regeringen. Av den fördelningspolitiska redogörelsen i 2018 års ekonomiska vårproposition framgår också att den samlade politiken under förra mandatperioden bidrog till att stärka kvinnors inkomster mer än mäns och bidrog därmed till att stärka den ekonomiska jämställdheten. Jag kommer fortsätta driva på för en politik som stärker den ekonomiska jämställdheten.
Stockholm den 27 november 2019
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.