Till innehåll på sidan

En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling

Skriftlig fråga 2023/24:958 av Amanda Palmstierna (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-05-31
Överlämnad
2024-06-03
Anmäld
2024-06-07
Svarsdatum
2024-06-12
Sista svarsdatum
2024-06-12
Besvarad
2024-06-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Erik Slottner (KD)

 

I lagrådsremissen En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling föreslås

  • att det ska införas en skyldighet att vid offentlig upphandling beakta klimatet, miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter, om upphandlingens art motiverar det, och
  • att upphandlande myndigheter och enheter ska besluta om riktlinjer för hur nämnda intressen ska beaktas.

Regeringen har valt att inte gå vidare med lagrådsremissen med hänvisning till att man inte vill införa krav som riskerar att påverka små företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar negativt.

Branschorganisationen Företagarna är dock själv positiv till förslaget om att riktlinjer ska tas fram. 

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Erik Slottner:

 

Är statsrådet beredd att lägga fram förslaget om att upphandlande myndigheter och enheter ska besluta om riktlinjer för hur vissa samhällsintressen ska beaktas på riksdagens bord? 

Svar på skriftlig fråga 2023/24:958 besvarad av Statsrådet Erik Slottner (KD)

Svar på fråga 2023/24:958 En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling

till Statsrådet Erik Slottner (KD)

 

Svar på fråga 2023/24:958 av Amanda Palmstierna (MP)
En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling

Amanda Palmstierna har frågat mig om jag är beredd att lägga fram förslaget om att upphandlande myndigheter och enheter ska besluta om riktlinjer för hur vissa samhällsintressen ska beaktas.

Upphandling kan bidra till olika samhällsnyttor. Flera företag ser det också som positivt att kunna konkurrera med andra värden än bara pris, vilket vi ska värna.

Just nu pågår en översyn av den nationella upphandlingsstrategin. Utifrån identifierade problem och vad som brister i de offentliga inköpen bedömer regeringen att lösningen i första hand inte ligger i att ändra på upphandlingsreglerna.

För att den offentliga upphandlingen ska bidra till de s.k. samhällsintressena behöver upphandlande myndigheters förmåga att göra bra upphandlingar förbättras. Likaså behöver uppföljningen av de offentliga kontrakten öka avsevärt och avbrytas om man inte får det som avtalats.

Synsättet på offentlig upphandling måste skifta från att vara en administrativ uppgift till ett strategiskt verktyg. En bättre strategisk styrning och organisering av inköpsverksamheten är en förutsättning för att göra rätt prioriteringar i olika upphandlingar.

Att införa krav på riktlinjer att beakta samhällsintressena riskerar att inte vara en ändamålsenlig åtgärd. Inte minst innan de upphandlande organisationerna har förutsättningar att göra rätt analyser och strategiska val och prioriteringar.

Upphandlingsmyndigheten fick i regleringsbrevet för budgetåret 2024 i uppdrag att analysera möjligheterna att förbättra konkurrensen genom att öka användningen av utvärderingsmodeller som inte enbart innefattar pris utan även kvalitetsaspekter såsom anbudets bidrag till olika samhällsintressen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2024.

Stockholm den 12 juni 2024

 

 

 

Erik Slottner

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.