En trygg arbetsmarknad
Skriftlig fråga 2022/23:194 av Jamal El-Haj (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-12-20
- Överlämnad
- 2022-12-20
- Anmäld
- 2022-12-21
- Sista svarsdatum
- 2023-01-03
- Svarsdatum
- 2023-01-18
- Besvarad
- 2023-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Alla ska ha samma möjlighet att få ett arbete oavsett kön, religion, sexuell läggning eller bakgrund. Trygg försörjning är grunden till ett gott liv. Arbetet ska utformas efter människors skiftande förutsättningar och aktuell arbetsförmåga. Hög sysselsättning och låg arbetslöshet är några av de viktigaste redskapen för att nå ett jämlikt samhälle där varje invånare kan känna sig fri och få tillgång till trygghet och välfärd. Att arbeta, göra nytta, vara i ett socialt sammanhang och tjäna sina egna pengar är viktigt för vårt välbefinnande.
En av de större förändringarna i det svenska arbetslivet efter 1990 är uppkomsten av lösare anställningsförhållanden med alltmer osäkra arbetstider och arbetsvillkor. Ökningen av denna typ av osäkra anställningar är vanligast förekommande inom kvinnodominerade LO-yrken. Förekomsten av lösa anställningsformer, att kallas in vid behov eller enstaka timmar, tenderar till inlåsningseffekter i deltidsarbete och deltidsarbetslöshet. Sedan 1990-talskrisen har tillväxten av tidsbegränsade anställningar varit exceptionell. De fasta anställningarna har däremot varit färre än före krisen. Först 2017–2018 har de i antal räknat, kommit tillbaka till 1990 års nivå. Då ska man också betänka att befolkningen ökat med 1,6 miljoner under samma period.
Dessa otrygga anställningar har blivit mer otrygga genom ändrad lagstiftning i form av överenskommen visstid 1997 och allmän visstid 2007. Argumenten har genomgående varit att minska företagens trösklar för att rekrytera personal genom att möjliggöra mer otrygga anställningar, i syfte att minska arbetslösheten. Argumenten är att dessa osäkra jobb är tillfälliga och ska ses som en språngbräda till fasta jobb – men detta har inte påverkat arbetslösheten i positiv riktning. I takt med att otrygga anställningar ökat har anslutningsgraden sjunkit till fackliga organisationer, vilket påverkar maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter.
Att inte ges möjligheten till en trygg heltidsanställning är en starkt bidragande orsak till fattigdom, ökad segregation samt möjligheten till en bostad.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att åstadkomma en bättre och tryggare arbetsmarknad samt för trygga tillsvidareanställningar på heltid?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:194 besvarad av Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på fråga 2022/23:194 av Jamal El-Haj (S)
En trygg arbetsmarknad
Jamal El-Haj har frågat arbetsmarknads- och integrationsministern om han avser vidta några åtgärder för att åstadkomma en bättre och tryggare arbetsmarknad samt för trygga tillsvidareanställningar på heltid. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Sverige ska ha en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Arbetslivet ska också vara jämställt och fritt från diskriminering. Jag noterar att andelen visstidsanställningar har minskat trendmässigt det senaste decenniet enligt Statistiska centralbyrån.
Visstidsanställningar ger arbetsgivare flexibilitet och förmåga till anpassning efter förändringar i efterfrågan på arbetskraft. Visstidsanställningar kan också vara en väg in i arbetslivet för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, eller ännu inte har hunnit etablera sig.
I syfte att stärka skyddet för arbetstagare med visstidsanställning har reglerna om visstidsanställning nyligen ändrats. Ändringarna är en del av det så kallade omställningspaketet som har sin grund i en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare på den privata arbetsmarknaden. Reglerna, som började tillämpas den 1 oktober 2022, innebär bland annat att allmän visstidsanställning har avskaffats och ersatts av särskild visstidsanställning, som övergår till tillsvidareanställning redan efter 12 i stället för 24 månader. Arbetstagare som haft särskild visstidsanställning mer än nio månader under de senaste tre åren har med de nya reglerna företrädesrätt till återanställning i ny särskild visstidsanställning. För arbetstagare som har haft tre eller flera särskilda visstidsanställningar under en och samma kalendermånad räknas tiden mellan anställningarna som anställningstid. Inom ramen för reformeringen av arbetsrätten har vidare införts en bestämmelse om att anställningsavtal ska gälla på heltid om inget annat avtalas.
Därutöver har det nyligen gjorts ändringar i arbetsrätten för att genomföra EU:s arbetsvillkorsdirektiv. Direktivet syftar bland annat till att främja tryggheten och förutsägbarheten i anställningsförhållanden. Arbetsgivare har med de ändrade reglerna bl.a. en skyldighet att lämna ett skriftligt svar om en arbetstagare begär en annan anställningsform eller en högre sysselsättningsgrad.
Nu är det viktigt att låta en ny praxis etableras på arbetsmarknaden efter dessa viktiga reformer. Medan det sker avser jag inte ta några nya initiativ på detta område.
Stockholm den 18 januari 2023
Paulina Brandberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.