En ytterligare skärpt förverkandelagstiftning
Skriftlig fråga 2023/24:544 av Rasmus Ling (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-02-01
- Överlämnad
- 2024-02-01
- Anmäld
- 2024-02-02
- Svarsdatum
- 2024-02-07
- Sista svarsdatum
- 2024-02-07
- Besvarad
- 2024-02-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Att inrikta sig på att komma åt de kriminellas pengar har varit såväl den tidigare som den nuvarande regeringens strategi. Ett flertal reformer har genomförts, bland annat vad gäller Kronofogdens möjligheter till distansutmätning. Andra reformer är på gång; strax före jul skickade regeringen en lagrådsremiss med förslag till en ny förverkandelagstiftning, med syftet att i större omfattning kunna ta brottsvinster från kriminella.
Bara två dagar innan lagrådsremissen skickades, den 19 december 2023, kom dock ett annat besked i motsatt riktning, då Högsta domstolen meddelade ett beslut (mål Ö 3746-23). Beslutet från HD omöjliggör i princip interimistiska beslag efter att tingsrätten har hävt beslag.
Även om den nya förverkandelagstiftningen kommer att möjliggöra beslag i fler fall visar beslutet från HD att ytterligare förändringar måste till i lagstiftningen. Det rimliga vore att beslagen som huvudregel hävs först när en dom vinner laga kraft och inte direkt i samband med domen.
Med anledning av det ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:
Avser justitieministern att ta initiativ till att förändra lagstiftningen på ovan beskrivna sätt?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:544 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:544 En ytterligare skärpt förverkandelagstiftning
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:544 av Rasmus Ling (MP) En ytterligare förstärkt förverkandelagstiftning
Rasmus Ling har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att förändra lagstiftningen så att beslag som huvudregel hävs först när en dom vinner laga kraft och inte direkt i samband med domen.
Som Rasmus Ling konstaterar har regeringen vidtagit ett flertal åtgärder för att komma åt de kriminellas finansiella resurser och slå sönder den kriminella ekonomin. Nyligen tog vi beslut om Sveriges första nationella strategi mot organiserad brottslighet, där bekämpningen av den kriminella ekonomin är en central del. Regeringen har också gett ett antal myndigheter i uppdrag att utveckla och stärka arbetet med återtagande av brottsvinster. I december förra året beslutades dessutom en lagrådsremiss med förslag på en ny förverkandelagstiftning som skulle ge brottsbekämpande myndigheter helt nya verktyg för att komma åt de kriminellas tillgångar. En utgångspunkt i arbetet med den nya förverkandelagstiftningen är att regelverket bör utformas på ett sådant sätt att den utgör ett så effektivt verktyg som möjligt i brottsbekämpningen.
För att förverkande ska utgöra ett effektivt medel krävs goda förutsättningar att säkra egendom som kan bli föremål för ett förverkande. Redan med dagens regelverk finns sådana förutsättningar. Genom förslagen i lagrådsremissen utökas dessutom möjligheterna att säkra egendom som kan bli föremål för förverkande genom att penningbeslag blir ett generellt tillämpligt tvångsmedel. Vad gäller möjligheterna att låta beslag bestå efter ogillande dom i tingsrätt kan konstateras att tvångsmedel inte får användas om det inte finns sakligt grundade behov av dem. Det huvudsakliga argumentet för att häva tvångsmedel i samband med en friande dom har varit att rätten, i konsekvens med utgången i målet, inte ska hålla skuld- eller förverkandefrågan öppen genom att förordna om fortsatt tvångsmedelsanvändning. Den rådande ordningen har inte minst på senare tid emellertid kommit att kritiseras. Det avgörande från Högsta domstolen som Rasmus Ling nämner i sin fråga visar att det kan finnas skäl att överväga om möjligheterna att säkra förverkande behöver stärkas ytterligare.
Stockholm den 7 februari 2024
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.