Erkännande av folkmordet på armenier

Skriftlig fråga 2023/24:856 av Erik Hellsborn (SD)

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

När jag skriver detta är datumet den 24 april, den internationella minnesdagen för folkmordet på armenier. Under perioden 1915–1923 mördades uppemot 2 miljoner kristna i Turkiet. Flertalet av dessa var armenier, men även greker, assyrier, syrianer och kaldéer drabbades hårt. Målsättningen var att skapa en muslimsk-turkisk etnostat, där icke-muslimer och icke-turkar inte hade någon plats. Folkmordet utmärktes av en hårresande nivå att brutalitet. Utöver vanliga avrättningar i form av hängningar och arkebuseringar har överlevare och vittnen berättat om grymma alternativa metoder: Om hela byar som tvingades ut på långa ökenvandringar, tills de kollapsade av utmattning och törst. Om människor som med båtar fördes ut till havs och kastades i havet, där de kämpade för att hålla sig flytande, tills de inte längre orkade och drunknade. Om barnhem som spikades igen med barnen inne och sedan sattes eld på. Om spädbarn som slets ur sina mödrars famnar och kastades i floder eller utför stup. Det kan utan att överdriva beskrivas som ett av mänsklighetens mörkaste kapitel.

I dag erkänner de flesta västerländska stater att det som skedde var just ett folkmord. Turkiet och ett par av deras allierade å andra sidan förnekar bestämt detta uppenbara historiska faktum. I Sverige röstade riksdagen redan 2010 igenom ett förslag om att erkänna folkmordet, men ännu har ingen regering verkställt beslutet. Det finns inga skäl att vänta längre. Det är hög tid att Sverige gör samma erkännande som de flesta europeiska och nordamerikanska demokratier redan gjort.

Med detta vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:

Kommer Sveriges regering att erkänna folkmordet på armenier?