Ersättning för utbildning och handledning av lärlingar
Skriftlig fråga 2009/10:557 av Örnfjäder, Krister (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-02-22
- Anmäld
- 2010-03-01
- Besvarad
- 2010-03-03
- Svar anmält
- 2010-03-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 februari
Fråga
2009/10:557 Ersättning för utbildning och handledning av lärlingar
av Krister Örnfjäder (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Gymnasial lärlingsutbildning innebär att halva utbildningstiden förläggs till arbetslivet. Företagen som tar emot lärlingarna utbildar och handleder dem och får ekonomisk kompensation för detta. Kommunerna får 25 000 kronor per år och lärlingsplats i ersättning från staten för att täcka de kostnader som uppstår.
Enligt uppgift har denna ersättning inte kommit företagarna till godo utan i stället hamnat hos de enskilda skolorna. De kommunala skolorna får 16 procent och de fristående 0,3 procent. Det kan inte ha varit avsikten. Det finns därför behov av att genomföra en uppföljning för att se till att den avsedda effekten uppnås.
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att ersättningen för utbildning och handledning av lärlingar kommer företagarna till del?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:557 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2009/10:557 Ersättning för utbildning och handledning av lärlingar
Utbildningsminister Jan Björklund
Krister Örnfjäder har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ersättningen för utbildning och handledning av lärlingar kommer företagen till del.
Den 11 september 2008 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en kommitté, Nationella lärlingskommittén (U 2008:09), med uppgift att bland annat ge stöd och råd till skolhuvudmän, lärlingsråd och företag som deltar i försöksverksamheten enligt förordningen (2007:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Vidare ska kommittén följa upp lärlingsförsökets resultat, måluppfyllelse och funktion utifrån näringslivets behov.
I november 2009 lämnade lärlingskommittén sin första rapport Gymnasial lärlingsutbildning – Hur blev det? (SOU 2009:85). Av rapporten framgår, som Krister Örnfjäder uppmärksammat, bland annat att endast en mindre del av det särskilda statsbidraget använts som ersättning till företagen som erbjuder lärlingsplatser. I stället har skolhuvudmännen enligt redovisningen i huvudsak använt medlen till lönekostnader för planering, utveckling av försöksverksamheten, undervisning etcetera.
Lärlingskommittén menar att det finns en enhetlig syn hos avnämarna att ersättning ska utgå till företagen men att dess storlek ska förhandlas fram lokalt mellan skolhuvudman och företag. Kommittén anger vidare att synen på ersättningens storlek skiljer sig mellan branscher och mellan stora och små företag.
Avsikten med det särskilda statsbidraget är främst att täcka företagens kostnader för att utbilda lärlingarna (prop. 2008/09:1, utg. omr. 16). Jag uppfattar lärlingskommitténs redovisning som att statsbidraget initialt använts till andra insatser i syfte att lokalt få i gång och utveckla en lärlingsverksamhet. Det kan vara acceptabelt i inledningsskedet av försöksverksamheten, men jag delar lärlingskommitténs ståndpunkt att användningen av det särskilda statsbidraget bör stramas upp. Jag avser därför att ta initiativ till ett förtydligande av förordningen om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning vad gäller statsbidragets användning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.