Ersättning vid skydd av värdefull natur

Skriftlig fråga 2022/23:583 av Malin Larsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-04-20
Överlämnad
2023-04-20
Anmäld
2023-04-21
Svarsdatum
2023-05-03
Sista svarsdatum
2023-05-03
Besvarad
2023-05-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

Tidöregeringens budget ändrade förutsättningarna för flera av de reservat som länge har varit planerade. Neddragningen av anslaget till skydd av värdefull natur för 2023 och den tydliga aviseringen om ytterligare minskningar de kommande åren har lett till att länsstyrelserna har tvingats att agera och dra i bromsen.

Det var exempelvis planerat för att sex områden på totalt 2 273 hektar fjällnära skog i Storumans kommun skulle skyddas. Men när regeringen skar ned anslaget för skydd av värdefull natur strandade de långtgående planerna. Nu har Tärna-Stensele Allmänningsskog valt att ansöka om avverkning för att på den vägen kunna bevara den skyddsvärda skogen och få rättmätig ersättning.

Detta är de inte ensamma om att göra, och nu hopar sig ansökningarna om avverkning från markägare. Markägarna tvingas alltså i stället att skicka in avverkningsansökningar till Skogsstyrelsen för att kunna få ut ersättning. Hos myndigheten ökar arbetsbelastningen på grund av handläggningen av avverkningstillstånd i fjällnära skog för ersättning till markägare som nekas avverkning på grund av höga naturvärden.

Det finns fler långtgående planer på reservatsbildningar och fler privata markägare som genom frivillighet vill skydda sina marker med höga naturvärden. Alla parter missgynnas av den situation som har uppstått, både markägare och myndigheter.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren:

 

Vilka initiativ är ministern beredd att ta och vilka åtgärder är ministern beredd att vidta med anledning av det som har framförts och dagens situation?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:583 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

KN2023/ 02968 Klimat- och näringslivsdepartementet Klimat- och miljöministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:583 av Malin Larsson (S)
Ersättning vid skydd av värdefull natur

Malin Larsson har frågat landsbygdsministern vilka initiativ ministern är beredd att vidta med anledning av neddragningen av anslaget till skydd för värdefull natur och markägares agerande.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Välmående och livskraftiga ekosystem är viktiga för människans livsmiljö och ger förutsättningar för hållbar markanvändning, rent dricksvatten, pollinering och bidrar till ett stabilare klimat. Därför behöver arbetet med att bevara och skydda värdefull natur och göra den tillgänglig för var och en fortsätta. Allemansrätten ska värnas.

EU:s biodiversitetsstrategi har pekat ut riktningen för unionens samlade arbete att bevara biologisk mångfald. Jag välkomnar också det nya globala ramverket för den biologiska mångfalden som beslutades på COP15 i Kanada. Ramverket innehåller tydliga globala målsättningar om att till 2030 ska 30 procent av områden på land och till havs skyddas och 30 procent av skadade ekosystem restaureras. Beslutet innebär också att alla länder har åtagit sig att förverkliga uppsatta mål och löften. Nu behöver vi analysera den globala avsiktsförklaringen från partsmötet och vad Sverige kan bidra med.

Regeringen anser att en stark äganderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta tillvara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Det är därför en utgångspunkt för regeringens politik att äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i äganderätten i den utsträckning som de har rätt till. Regeringen kommer i alla avseenden och sammanhang att värna och verka för ett hållbart svenskt skogsbruk, med omsorg för kommande generationer.

Det är också viktigt att vårda det vi redan har skyddat för att förbättra statusen för naturtyper och arter och för friluftslivet. Regeringen avser att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer, genom att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar fiske- och skogsnäring som fortsatt skapar miljö- och klimatnytta. Regeringen satsar fortsatt på skydd av värdefull natur och beslutade om totalt över 1,17 miljarder kronor för detta i 2023 års budgetproposition. Regeringen har därutöver föreslagit en förstärkning till Naturvårdsverket på ytterligare 40 miljoner kronor för skydd av värdefull natur i vårändringsbudgeten, för att skogsägare som frivilligt valt att skydda sin skog snabbare ska få ersättning för detta. Det är en substantiell summa, särskilt i ljuset av den ekonomiska verklighet som regeringen har att hantera med hög inflation och en pågående lågkonjunktur. Naturvårdsverket och länsstyrelserna prioriterar vad som ska skyddas med tillgängliga medel.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har ett antal pågående regeringsuppdrag utifrån den inriktning om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund som finns beskriven i proposition 2012/22:58. I många fall kan det vara effektivare både för staten och markägaren att med frivillighet som grund vidta förebyggande åtgärder för att bevara värdefulla fjällnära skogar än att reaktivt ersätta intrång i pågående markanvändning vid nekat tillstånd till avverkning. Frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande utgångspunkt och ett huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna. När det ska fattas beslut om att inrätta formellt skydd av skog bör avsteg från frivillighet vara mer restriktivt än tidigare när så är befogat.

Stockholm den 3 maj 2023

Romina Pourmokhtari

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.