Etiopien och fredsavtalet
Skriftlig fråga 2004/05:1621 av Osman Sherifay, Mariam (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-05-16
- Anmäld
- 2005-05-17
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-05-26
- Svar anmält
- 2005-05-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1621
av Mariam Osman Sherifay (s) till statsrådet Carin Jämtin om Etiopien och fredsavtaletLänderna på Afrikas horn tillhör världens allra fattigaste länder, och den humanitära situationen är svår. Förutom detta präglas regionen av interna samt gränsöverskridande konflikter.
Gränsen mellan Etiopien och Eritrea bevakas av en fredsbevarande FN-styrka sedan ett fredsavtal antogs av länderna 2000. Sverige bedriver genom Sida ett långsiktigt bilateralt utvecklingssamarbete med Etiopien. Områden av särskild prioritet i det svenska biståndet till Etiopien är demokrati och mänskliga rättigheter, landsbygdsutveckling, hälsa, samt utbildning.
Det står nu klart att Etiopien inte håller sin del av fredsavtalet gentemot Eritrea.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd om inte Sverige kan söka att påverka Etiopiens tvivelaktiga agerande genom vårt bilaterala utvecklingssamarbete, samt genom EU.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1621 besvarad av
Svar på fråga 2004/05:1621 om Etiopien och fredsavtalet
Statsrådet Carin Jämtin
Mariam Osman Sherifay har frågat mig om Sverige kan söka påverka Etiopiens agerande i gränskonflikten genom vårt bilaterala utvecklingssamarbete samt genom EU.
Fredsavtalet mellan Etiopien och Eritrea kan inte genomföras fullt ut om inte gränsen kan demarkeras. Det är mycket olyckligt att förbindelserna mellan två av världens allra fattigaste länder under flera år har varit låsta. Dessa länders energi och resurser behöver i stället koncentreras på att bekämpa fattigdomen och förbättra befolkningens levnadsvillkor.
Utvecklingen i gränskonflikten är därför en fråga som vi från svensk sida följer på nära håll. Regeringen agerar i denna fråga, såväl bilateralt som genom FN och EU. Sverige stöder FN:s insatser för att lösa gränskonflikten. Sverige deltar med fem militärobservatörer i den fredsbevarande FN-insatsen UNMEE (UN Misson in Ethiopia and Eritrea), som bland annat har till uppgift att övervaka vapenstilleståndsavtalet och de åtaganden inom säkerhetsområdet som parterna förbundit sig till.
Sverige och EU har vid upprepade tillfällen framfört till båda parter att de måste acceptera gränskommissionens beslut och inleda en förutsättningslös dialog. Gränskonflikten är en av de viktigaste utrikespolitiska frågorna i både Eritrea och Etiopien. Båda parterna förband sig att acceptera gränskommissionens beslut om hur gränsen mellan länderna ska dras. Men medan Eritrea har accepterat gränskommissionens utslag från 2002 har Etiopiens regering haft invändningar emot dess utslag.
Mot denna bakgrund har Sverige tydligt sagt till Etiopien att fred och stabilitet är en viktig förutsättning för ett effektivt utvecklingssamarbete och att brist på framgång i gränsfrågan kan få konsekvenser för utvecklingssamarbetet. Om denna och andra frågor, såsom demokrati och vikten av mänskliga rättigheter i Etiopien, för Sverige en nära dialog med den etiopiska regeringen. Regeringen har även inom EU tagit upp gränsfrågan i syfte att öka möjligheterna att påverka Etiopien. För att öka förutsättningarna för dialog mellan Etiopien och Eritrea försöker EU även identifiera områden av gemensamt intresse för båda parterna som kan bygga upp förtroende mellan Etiopien och Eritrea.
Nu när val nyligen ägt rum i Etiopien bör förutsättningarna finnas för en förnyad och förstärkt dialog med parterna om vikten av att lösa gränskonflikten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.