Ett uppdaterat ramverk för terroristlistning
Skriftlig fråga 2022/23:716 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-05-25
- Överlämnad
- 2023-05-26
- Anmäld
- 2023-05-29
- Svarsdatum
- 2023-06-07
- Sista svarsdatum
- 2023-06-07
- Besvarad
- 2023-06-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Tidigare i våras ställde sig ett enat utrikesutskott och en enad riksdag bakom Sverigedemokraternas förslag att den svenska regeringen ska driva på för en terrorlistning av det iranska Islamiska revolutionsgardet, IRGC. Mot bakgrund av den debatt som förts och de svar som utrikesministern har gett, inte minst när undertecknad har ställt frågor om detta, har vi sett hur det legala ramverk som används inom EU för att kunna terroristlista länder skiljer sig från det i andra länder. Exempelvis USA har ett betydligt modernare och mer flexibelt system.
I olika svar på skriftliga frågor från undertecknad (exempelvis 2022/23:398) om regeringens arbete för att få Wagnergruppen terrorlistad, men också rörande terrorstämpling av IRGC, har utrikesministern återkopplat med en hänvisning till behovet av att en rättslig eller likvärdig nationell behörig myndighet, såsom domstol eller åklagare, har fattat beslut om inledande av förundersökning eller åtal mot gruppen eller en fällande dom för en terroristhandling. Han menade därmed att beslut om listningen behövde genomföras av rättsväsendet.
Det ramverk som i dag finns inom EU, common position 2001/931/CFSP, kom till i samband med attackerna i USA den 11 september 2001. Detta ramverk är sorgligt nog inte särskilt effektivt och försvårar eller riskerar att dra ut på processen i fråga om att terrorlista vissa grupperingar. Det finns mot bakgrund av detta goda skäl att snarast möjligt verka för en översyn och uppdatering av regelverket inom EU, vilket naturligtvis också vore lämpligt att initiera under den sista tiden då Sverige innehar EU:s ordföranderoll.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:
Avser ministern att verka för att uppdatera det legala ramverket för att terroristlista och sanktionera grupper, så att det exempelvis går snabbare att agera mot exempelvis iranska IRGC eller ryska Wagnergruppen?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:716 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på fråga 2022/23:716 av Markus Wiechel (SD)
Ett uppdaterat ramverk för terroristlistning
Markus Wiechel har frågat mig om jag avser verka för att uppdatera det legala ramverket för att terroristlista och sanktionera grupper, så att det går snabbare att agera mot exempelvis iranska IRGC eller ryska Wagnergruppen.
Wagnergruppen har begått fruktansvärda övergrepp bland annat i Centralafrikanska republiken, Mali, Syrien och Ukraina. Det är angeläget för regeringen att Sverige tillsammans med våra likasinnade gör vad vi kan för att sätta press på Wagnergruppen för att stoppa deras avskyvärda illdåd.
Därför är Sverige redo att verka för att skapa enighet för listning av Wagnergruppen.
Det kan även nämnas att Sverige deltar aktivt i internationella forum för att diskutera och hitta gemensamma ansatser avseende Wagnergruppen. Sverige har tagit initiativ till att stärka EU:s strategiska kommunikation i Afrika, och samtidigt motverka rysk desinformation, inklusive från Wagnergruppen. Arbetet har resulterat i att en Task Force för strategisk kommunikation för Afrika har inrättats vid den Europeiska Utrikestjänsten jämte befintliga Task Forces för Östliga partnerskapet, Västra Balkan och södra grannskapet. Detta har möjliggjorts efter målmedvetet svenskt diplomatiskt fotarbete och bör ses som ett konkret bidrag i att motverka Wagnergruppen. Vidare stöder Sverige EU:s GSFP-insatser i Afrika som bidrar till kapacitetsuppbyggnad för att förebygga och motverka utbredningen av våldsam extremism, och därmed indirekt minska inflytande från väpnade grupper såsom Wagnergruppen.
I tidigare svar har jag även redogjort för de kriterier som behöver vara uppfyllda för att individer, grupper och enheter ska kunna listas under EU:s terrorismsanktioner. Bland annat behöver det finnas en koppling till terrorism, som bekräftats av en domstol eller likvärdig nationell behörig myndighet. Listningen måste också hålla för prövning i domstol om den listade skulle överklaga, annars kan beslutet om listning annulleras.
Skälet till kravet på att en rättslig eller likvärdig behörig myndighet i eller utanför EU har fattat ett beslut om den berörda individen, gruppen eller enheten har sin grund i att institutionerna inte har någon rätt att utreda terroristhandlingar i en medlemsstat eller tredjeland, utan detta är en uppgift för nationella behöriga myndigheter.
EU har redan nu listat IRGC och Wagnergruppen i sin helhet och personer/enheter inom dessa grupper under flera olika sanktionsregimer. Dessa sanktioner innefattar bland annat frysning av tillgångar inom EU, förbud mot att tillgängliggöra medel för listade samt reserestriktioner in i EU. Individer och enheter som är listade under terrorismsanktionerna omfattas endast av frysning av tillgångar inom EU och förbud mot att tillgängliggöra medel för listade. Terrorismsanktionerna omfattar således inte reserestriktioner. Nuvarande sanktioner utgör alltså kraftfulla verktyg mot IRGC och Wagnergruppen och personer/enheter inom dessa grupper.
Sverige kommer att fortsätta arbeta för ytterligare åtgärder mot Wagnergruppen och för att upprätthålla trycket mot Iran.
Stockholm den 7 juni 2023
Tobias Billström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.