EU-domstolens beslut om gränskontroller
Skriftlig fråga 2021/22:1852 av Rasmus Ling (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-08-09
- Överlämnad
- 2022-08-10
- Besvarad
- 2022-08-24
- Sista svarsdatum
- 2022-08-24
- Svarsdatum
- 2022-08-24
- Anmäld
- 2022-09-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Sverige har haft gränskontroller mot Danmark sedan november 2015, alltså i snart sju år. Det har haft dokumenterat negativa effekter på Öresundsintegrationen och på arbetsmarknaden. I den regeringsförklaring som Magdalena Andersson läste upp 29 november 2021 sa hon att den fria rörligheten inom Norden skulle återupprättas så snart det är möjligt.
Jag ställde då en skriftlig fråga till justitieministern om när detta skulle ske och fick svaret av statsrådet att regeringen inte avsåg att vidta några åtgärder i nuläget.
Dagens Nyheter rapporterade den 8 augusti 2022 om att gränskontrollerna prövats i EU-domstolen och att dessa är olagliga. Ändå förlängde regeringen gränskontrollerna veckan efter domstolsbeslutet, i maj 2022.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Kommer regeringen att respektera EU-domstolens beslut och därmed avskaffa gränskontrollerna mot Danmark?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1852 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:1852 av Rasmus Ling (MP)
EU-domstolens beslut om gränskontroller
Rasmus Ling har frågat mig om regeringen kommer att respektera EU-domstolens beslut och därmed avskaffa gränskontrollerna mot Danmark.
Enligt EU:s förordning 2016/399 om en unionskodex om gränspassage för personer (gränskodexen) får en medlemsstat, om det föreligger ett allvarligt hot mot allmän ordning eller inre säkerhet, tillfälligt införa gränskontroll vid de inre gränserna. En medlemsstat som planerar att göra detta ska normalt senast fyra veckor i förväg informera EU-kommissionen, parlamentet, rådet och övriga medlemsstater om bland annat skälen för kontrollen. Om kommissionen har farhågor rörande behovet eller proportionaliteten av kontrollerna ska den avge ett yttrande om detta.
EU-domstolen lämnade i april i år ett förhandsavgörande i de förenade målen C-368/20 och C-369/20, vari en österrikisk domstol begärt en tolkning av vissa delar av gränskodexen, fördraget om EU:s funktionssätt och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Domstolen anger att en gränskontroll vid inre gräns inte får bedrivas längre tid än sex månader, om det inte då föreligger ett nytt hot som motiverar detta. EU-domstolen har alltså inte behandlat de svenska kontrollerna vid inre gräns eller tagit ställning till deras laglighet.
Sverige har sedan november 2015, för att bemöta olika hot och med stöd av olika EU-bestämmelser, bedrivit viss gränskontroll vid sina inre gränser. Regeringen beslutade senast den 5 maj i år om gränskontroll vid inre gräns t.o.m. den 11 november, i likhet med de övriga fem Schengenstater som sedan 2015 bedrivit sådan kontroll. Regeringen hänvisar i detta beslut till bland annat händelseutvecklingen och situationen i vår omvärld.
I enlighet med gränskodexens bestämmelser, meddelade regeringen redan den 7 april EU-kommissionen, parlamentet, rådet och övriga medlemsstater att man övervägde att besluta om gränskontroll vid inre gräns t.o.m. den 11 november. Regeringen bekräftade den 16 maj i ett brev till EU-institutionerna att man fattat det aviserade beslutet och utvecklade samtidigt sina motiv för kontrollen. Brevet nämner särskilt det nya hot som Rysslands invasion av Ukraina medför, också vad gäller exempelvis vapensmuggling och människohandel.
Sedan Sverige i november 2015 beslutade om gränskontroll vid inre gräns, har EU-kommissionen aldrig avgivit något yttrande om eventuella farhågor rörande kontrollens behov eller proportionalitet. EU-domstolens förhandsavgörande från april i år definierar inte vad som skulle kunna utgöra ett sådant nytt hot som motiverar en gränskontroll vid inre gräns en längre tid än sex månader. Regeringen anser dock att de skäl som man redovisat, inklusive de risker som härrör från Rysslands invasion av Ukraina, utgör ett sådant nytt hot. Jag bedömer därför att vår gränskontroll vid inre gräns är helt förenlig med EU-rätten och avser i nuläget inte agera för att avskaffa detta sätt att upprätthålla ordning och säkerhet i Sverige.
Stockholm den 24 augusti 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.