Till innehåll på sidan

EU-ländernas förhållningssätt gentemot Kina

Skriftlig fråga 2001/02:296 av Biörsmark, Karl-Göran (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-27
Anmäld
2001-12-04
Besvarad
2001-12-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 november

Fråga 2001/02:296

av Karl-Göran Biörsmark (fp) till utrikesminister Anna Lindh om EU-ländernas förhållningssätt gentemot Kina

Den 14 november delade Liberala Internationalen ut sitt frihetspris till den taiwanesiske presidenten Chen Shui-bian. Ceremonin ägde rum i Europaparlamentet. Tyvärr förhindrades dock president Chen från att personligen motta priset. Anledningen till detta var att president Chen inte blev beviljad visum för inresa i Europeiska unionen. EU:s medlemsländer, inklusive Sverige, har i dagsläget som princip att inte utfärda besöksvisum för taiwanesiska medborgare i ledande ställning.

Kina är ett land som ständigt och på flera sätt kränker grundläggande mänskliga fri- och rättigheter under det att Taiwan är ett demokratiskt land, har en demokratiskt vald president och respekterar mänskliga rättigheter. En viktig uppgift för EU, inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, borde vara att verka för en samlad och effektiv politik för att främja demokrati och mänskliga rättigheter i Kina. I det sammanhanget är det av stor vikt att EU stärker sina förbindelser med Taiwan. Att såsom nu sker huka och falla undan för den kinesiska diktaturens påtryckningar verkar i motsatt riktning.

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att EU:s och Sveriges politik gentemot Kina och Taiwan ska vila på en mer framåtsyftande, realistisk och humanitär grund?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:296 besvarad av

den 6 december

Svar på fråga 2001/02:296 om EU-ländernas förhållningssätt gentemot Kina

Utrikesminister Anna Lindh

Karl-Göran Biörsmark har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att EU:s och Sveriges politik gentemot Kina och Taiwan ska vila på en mer framåtsyftande, realistisk och humanitär grund.

Sverige för liksom omvärlden i övrigt en "ett-Kina-politik", som innebär att vi inte kan upprätthålla diplomatiska förbindelser med både Beijing och Taipei. Sverige och övriga EU-länder har diplomatiska förbindelser med Beijing och därför kan inga mellanstatliga förbindelser eller officiellt besöksutbyte på högsta nivå med Taiwan förekomma. Avsaknad av diplomatiska förbindelser och restriktioner i det officiella umgänget till trots, förekommer ändå breda kontakter mellan Sverige och Taiwan, inte minst i form av bilateral handel. Ett väl utbyggt kontaktnät mellan Taiwan och omvärlden stärker Taiwans förutsättningar att stå som ett demokratiskt föredöme i regionen. Kina och Taiwan inträdde nyligen i WTO, något som Sverige och EU under en längre tid verkat för. Vi ser detta som ett viktigt steg i utvecklingen av relationerna mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan och vi fortsätter att verka för en fredlig lösning av Taiwanfrågan.

Regeringen fortsätter att se mycket allvarligt på situationen när det gäller de mänskliga rättigheterna i Kina. Utöver dialogen inom EU, kommer vi att på hög nivå och vid varje givet tillfälle ta upp frågan om mänskliga rättigheter i Kina och protestera mot de kränkningar vi anser förekommer. Detta kommer att ske i direkta samtal och kontakter med Kinas regering, både bilateralt och vid olika dialogtillfällen EU-Kina liksom i anföranden i FN, och genom Sveriges medlemskap i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna. EU utvärderar löpande dialogen och dess konkreta resultat, och även i det arbetet deltar Sverige aktivt.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.