EU-medborgares rätt till vård
Skriftlig fråga 2020/21:1041 av Christina Höj Larsen (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-12-16
- Överlämnad
- 2020-12-16
- Anmäld
- 2020-12-17
- Sista svarsdatum
- 2020-12-30
- Svarsdatum
- 2021-01-13
- Besvarad
- 2021-01-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Tillgång till vård, utan diskriminering, är en mänsklig rättighet som Sverige har skyldighet att tillförsäkra alla som befinner sig här. Sedan den 1 juli 2013 gäller lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (2013:407). Lagen säger att regionerna ska erbjuda subventionerad vård och tandvård till personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning. Vidare ska personer under 18 år erbjudas vård i samma omfattning som folkbokförda barn. För personer över 18 år ska vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning erbjudas. De som omfattas av lagen ska även erbjudas subventionerade läkemedel och en hälsoundersökning.
Vissa regioner tolkar lagen som att den omfattar utsatta EU-medborgare som vistats i Sverige i mer än tre månader, med motiveringen att de då skulle räknas som så kallade papperslösa. I de flesta regioner görs dock inte den tolkningen, och EU-medborgare utan det europeiska sjukförsäkringskortet förväntas därmed betala full kostnad för vård. Oklarheten är inbyggd i lagstiftningen eftersom förarbetena säger att unionsmedborgare undantagsvis och i enstaka fall kan omfattas, utan att tydliggöra undantagen.
Otydligheterna i lagen skapar framför allt osäkerhet, ökad ohälsa och utsatthet för den enskilde och leder även till att vårdpersonal hamnar i svåra situationer. Sveriges Radios Ekot rapporterade nyligen hur "Maria" från Bulgarien tvingades till ett akut kejsarsnitt i Gävle sommaren 2020 och därför nu är skyldig Region Gävleborg drygt 150 000 kronor. Region Gävleborg anser inte att EU-medborgare omfattas av den ovan nämnda lagen.
Vänsterpartiet anser att vård ska ges efter behov. Utgångspunkten är alla människors rätt till vård.
Mot denna bakgrund vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Avser ministern att ta initiativ till lagstiftning som klargör att alla unionsmedborgare i Sverige, både under de första tre månaderna i Sverige och därefter, och oberoende av om de har det europeiska sjukförsäkringskortet, har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård åtminstone i samma omfattning som så kallade papperslösa?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1041 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:1041 av Christina Höj Larsen (V)
EU-medborgares rätt till vård
Christina Höj Larsen har frågat mig om jag avser att ta initiativ till lagstiftning som klargör att alla unionsmedborgare i Sverige, både under de första tre månaderna i Sverige och därefter, och oberoende av om de har det europeiska sjukförsäkringskortet, har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård åtminstone i samma omfattning som så kallade papperslösa.
EU:s politik, bland annat avseende de sociala trygghetssystemen, syftar till att göra det lätt och smidigt att röra sig och vara verksam inom EU:s område. Det är emellertid inte meningen att man ska belasta andra medlemsstaters sociala trygghetssystem.
För att få rätt till sjukvård krävs ett s.k. EU-kort. Kortet ger rätt till nödvändig vård vid sjukhus, läkar- och tandläkarmottagningar inom ett EU/EES-land eller i Schweiz som är anslutna till landets allmänna sjukvårdssystem. Med kortet betalar man enbart de patientavgifter som landets egna invånare betalar. Den som inte har ett EU-kort behöver betala hela vårdkostnaden. För att vara berättigad till ett kort måste personen vara försäkrad eller omfattas av det statliga försäkringssystemet i någon av Europeiska unionens medlemsstater eller i Liechtenstein, Island, Norge eller Schweiz.
Vilken sjukvård personen har rätt till beror bland annat på rätten att uppehålla sig i landet. EU-medborgare omfattas av det s.k. rörlighetsdirektivet och har därmed i princip rätt att uppehålla sig i landet i tre månader utan att uppvisa annat än en ID-handling. Under denna period kan personen få vård efter uppvisande av EU-kort. Av förarbetena framgår att det inte är uteslutet att lagen om hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd i enstaka fall kan komma att bli tillämplig även på unionsmedborgare (prop. 2012/13:109, s. 41).
Att erbjuda EU-medborgare vård i enlighet med lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd minskar incitamenten för EU-medborgarnas hemland att säkerställa att samtliga av deras medborgare omfattas av en sjukförsäkring.
Stockholm den 13 januari 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.