Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Europeiska rådets decembermöte

Skriftlig fråga 2009/10:345 av Axelsson, Christina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-12-16
Anmäld
2009-12-16
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2010-01-15
Svar anmält
2010-01-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 december

Fråga

2009/10:345 Europeiska rådets decembermöte

av Christina Axelsson (s)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (m)

Vid det senaste Europeiska rådets möte behandlades den framtida Lissabonstrategin. En fråga som ska diskuteras under det stundande spanska ordförandeskapet 2010 är hur en effektiv arbetsmarknad kan inrättas.

Jag har förstått att statsministern under vårt svenska ordförandehalvår inte har ansett det nödvändigt att diskutera ställningen för parterna på arbetsmarknaden. Men med anledning av den nyligen avkunnade AD-domen rörande Lavalfallet borde läget ha förändrats.

Min fråga till statsministern är:

Väckte statsministern vid Europeiska rådets decembermöte frågan om behovet av stabila, förutsägbara regler i Europa för att kunna uppnå en effektiv arbetsmarknad för alla i framtiden?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:345 besvarad av Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin

den 15 januari

Svar på fråga

2009/10:345 Europeiska rådets decembermöte

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin

Christina Axelsson har frågat statsministern om han vid Europeiska rådets decembermöte väckte frågan om behovet av stabila, förutsägbara regler i Europa för att kunna uppnå en effektiv arbetsmarknad i framtiden. Jag ansvarar för arbetsmarknadspolitiken och besvarar därför frågan.

Det är självklart att alla vill ha och strävar efter så stabila och förutsebara regler som möjligt, såväl på nationell nivå som på Europanivå. Det är dock ofrånkomligt att det ibland uppstår situationer där innebörden av gällande rätt måste klarläggas genom domstolsavgöranden. Lavalmålet i EU-domstolen och den nyligen meddelade domen i Arbetsdomstolen i Vaxholmsmålet är exempel på detta.

Man kan ha åsikter om EU-domstolens och Arbetsdomstolens avgöranden när det gäller händelserna i Vaxholm hösten 2004. Vissa anser att domstolarna hittat rätt lösning medan andra har en motsatt uppfattning. Jag anser inte att detta har någonting med brister i stabilitet eller förutsägbarhet att göra utan är en naturlig följd av att det ibland måste lämnas till domstolarna att avgöra frågor om hur en viss regel ska tolkas och tillämpas i en viss situation och vad det får för konsekvenser i skadeståndshänseende om någon part agerat i strid med regeln.

När det gäller frågan om parternas ställning och möjligheten att vidta stridsåtgärder mot utländska arbetsgivare har regeringen föreslagit ändringar i utstationeringslagen och medbestämmandelagen som syftar till att komma till rätta med de problem EU-domstolen såg med den svenska regleringen av stridsåtgärder i utstationeringssituationer. Om riksdagen antar dessa förslag kommer det från och med den 1 april 2010 att gälla nya förutsättningar för rätten att vidta stridsåtgärder i situationer som den i Vaxholm. Den svenska lagregleringen om stridsåtgärder kommer då att vara förutsebar för de fackliga organisationerna, de utstationerade arbetstagarna och deras arbetsgivare samtidigt som den är förenlig med EU-rätten. Det kommer alltjämt att på ett tydligt sätt vara parternas ansvar att se till att utstationerade arbetstagare arbetar under skäliga villkor samt att arbetsgivare inte på ett otillbörligt sätt konkurrerar genom att ha en låg nivå på dessa villkor.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.