Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

EU:s associationsavtal med Israel

Skriftlig fråga 2001/02:1061 av Andersson, Marianne (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-16
Anmäld
2002-04-23
Besvarad
2002-04-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 april

Fråga 2001/02:1061

 av Marianne Andersson (c) till utrikesminister Anna Lindh om EU:s associationsavtal med Israel

I takt med den oerhörda våldsspiralen i Mellanöstern och Sharons tydliga önskan att krossa hela det palestinska samhället växer sig kraven på åtgärder allt starkare i omvärlden. Trycket på EU att agera ökar vilket inte minst EU-parlamentets beslut i förra veckan visar. I USA växer den folkliga opinionen mot Israels ockupationspolitik också. Vi vet alla att sanktioner är ett mycket trubbigt instrument som bör utvecklas på ett sätt så att det drabbar ledningen i ett land och inte oskyldiga civila. EU:s associationsavtal med Israel innehåller mycket förmånliga handelsavtal och även klausuler om mänskliga rättigheter och internationella konventioner. De senare bryter Israel kraftigt emot. Avtalet har sex månaders uppsägningstid. Hittills har regeringen gått emot alla krav på uppsägning av avtalet och andra sanktioner med argumentet att detta skulle vända opinionen i Israel mot EU och därmed försvåra för fredsrörelsen där. Men ett sätt vore att tillämpa avtalet på ett strikt sätt, dvs. att produkter från de ockuperade områdena inte skulle omfattas av dessa förmåner och att Israel skulle betala tillbaka mellanskillnaden för sådana produkter till EU. En sådan åtgärd bör gå att få enighet om i EU.

Jag vill därför fråga utrikesministern:

På vilket sätt avser utrikesministern verka för att associationsavtalet EU/Israel får en strikt tillämpning?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1061 besvarad av

den 24 april

Svar på fråga 2001/02:1061 om EU:s associationsavtal med Israel

Utrikesminister Anna Lindh

Marianne Andersson har frågat mig på vilket sätt jag avser att verka för att associationsavtalet mellan EU och Israel får en strikt tillämpning.

Associeringsavtalet anger utan närmare precisering att varor som härrör från "Israel" ska vara tullfria. EU och Israel har olika uppfattningar i fråga om bosättningarna och de varor som där produceras. Israel menar att bosättningarna utgör en del av Israel och därför omfattas av associationsavtalet. Hela EU-kretsen är av motsatt uppfattning.

Med stöd i folkrätten har EU framfört att ockupationen är olaglig, att de israeliska bosättningarna på ockuperat område strider mot folkrätten och att de ockuperade områdena inklusive bosättningarna därför inte utgör en del av Israel. Denna syn på bosättningarna delas av en överväldigande majoritet av det internationella samfundet. Enligt ett enhälligt EU ska varor som härrör från bosättningar därför inte åtnjuta tullfrihet enligt associationsavtalet.

Efter associeringsrådet den 20 november skickade EU-kommissionen ett meddelande till EU-importörer där man varnade för att Israel i ursprungsintyg kan ha uppgett att varor härrör från Israel, när de i själva verket kommer från bosättningar på ockuperade områden. EU-importörerna underrättades om att de måste vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder. Om misstanke uppstår att en vara härrör från ockuperat område ska efterhandskontroll göras, vilket innebär att Israel uppmanas verifiera varans ursprung. Tre scenarier kan då uppstå. 1. Om israeliska tullmyndigheter då ärligt svarar att varan härstammar från bosättningar tas tull ut. 2. Om man vidhåller att varan härrör från Israel, men misstanke kvarstår ska den svenska tullmyndigheten enligt EU-kommissionen begära säkerhet för varan och översända ärendet till EU-kommissionen som därefter driver medlemsländernas ärenden gentemot Israel. 3. Om israeliska tullmyndigheter underlåter att svara påförs tull efter en tiomånadersfrist.

En sista möjlighet för att lösa denna tolkningstvist om hur varor från ockuperade områden ska betraktas vore att tillgripa det skiljedomsförfarande som associationsavtalet anvisar. Det återstår dock först att se om EU-kommissionens note kan förmå Israel att upphöra med att exportera varor från ockuperade områden under förespegling att de härrör från själva Israel.

Sverige kommer att inom ramen för EU fortsätta att verka för att associationsavtalet får en strikt tillämpning. Frågan kommer upp vid nästa associationskommittémöte, som planeras äga rum i sommar, och mot slutet av året även vid det årliga mötet med associationsrådet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.